Enligt en undersökning från 2019 som beställts av Lunds universitet är 88 procent av medborgarna positiva till bevakningskameror på allmän plats.
Ett vanligt argument mot kameraövervakning är att den personliga integriteten kränks. Men i undersökningen anser bara 21 procent att kamerorna gör intrång i deras personliga sfär. Rapporten bygger på svar från 1 000 personer.
Samma typ av undersökning har gjort flera gånger tidigare och en slutsats är att allmänhetens stöd för bevakningskameror är stort sedan länge. En skillnad är att politikerna blivit mer positivt inställda med åren.
2018 beslöt riksdagen att polisen inte längre ska behöva tillstånd för kamerabevakning. Alla partier röstade för förslaget utom Vänsterpartiet.
Sedan 2019 övervakar polisen vissa brottsutsatta stadsdelar i Uppsala med drönare. Det handlar om Gottsunda, Gränby, Stenhagen och Sävja. Just det egna bostadsområdet är den plats där allmänheten uttrycker minst stöd för kamerabevakning, enligt undersökningen från Lunds universitet. Ändå svarade 67 procent av de tillfrågade att de inte ansåg att en kamera i det egna bostadsområdet skulle vara integritetshotande.
Hur effektiva är då kamerorna? 2014 gjorde Brottsförebyggande rådet, Brå, en utvärdering av kameror som polisen satt upp vid Stureplan och Medborgarplatsen i Stockholm.
Visserligen minskade antalet anmälda personbrott på de båda platserna under den tid som kamerorna var igång. Men minskningen var lika stor i de områden utan kamerabevakning som användes som jämförelse.