Nedkylning kan ge bättre överlevnad

– Om studien blir så framgångsrik som vi hoppas kan kylbehandling bli ytterligare ett viktigt verktyg för att minska skadan på hjärtat och förbättra prognosen för patienter med en större akut hjärtinfarkt, säger docent Stefan James vid Uppsala kliniska forskningscentrum och Akademiska sjukhusets hjärtklinik.
Han är lokalt ansvarig för studien som görs i samarbete med bland annat hjärtläkare i Lund och drivs i regi av Uppsala kliniska forskningscentrum. Sammanlagt cirka 120 patienter ska ingå i studien, varav en del även från andra länder än Sverige.
– Kylbehandling används sedan länge för att skydda hjärtat vid större hjärtoperationer och hjärtstopp, men då har patienterna varit nedsövda eller medvetslösa. Det här är första gången som nedkylning prövas på patienter som är vakna under behandlingen, säger Stefan James.

Patienterna i studien fördelas med slumpens hjälp på två grupper. I den ena gruppen får de sedvanlig behandling med bland annat ballongvidgning av det tilltäppta kranskärlet. I den andra gruppen får de kylbehandling innan ingreppet med ballongvidgning utförs.
Kylbehandlingen går till på så sätt att patienten först får en infusion med en till två liter koksaltlösning i blodet varpå en tunn specialslang, en så kallad kylkateter, via ljumsken förs in till ett större blodkärl.
Sedan kyler kylkatetern blodet som kyler hjärtat och resten av kroppen. Genom att på detta sätt kyla kroppen inifrån kan kroppstemperaturen på mindre än en kvart sänkas från normala 37 grader till bara 33 grader.
– Ett problem med kylbehandlingen har varit att patienterna börjar huttra, vilket motverkar nedkylningen, men det har vi löst genom att ge ett par läkemedel som lurar kroppen att det inte känns kallt, säger Stefan James.

Patienten är sedan nedkyld under själva ballongvidgningen och först en timme efter att ingreppet avslutats slås kylkatetern av och dras ur kroppen. Sedan återtar patienten på naturlig väg långsamt sin normala kroppstemperatur.
Men varför skulle nedkylning minska skadan på hjärtat vid en hjärtinfarkt? Är inte det viktiga att så snabbt som möjligt åtgärda stoppet i kranskärlet som förhindrar blodförsörjningen till en del av hjärtmuskeln?
– Det är inte bara stoppet för blodflödet som kan ge bestående skador på hjärtmuskeln. När blodflödet på nytt skjuter fart kan hjärtmuskelcellerna också skadas. När kroppstemperaturen är sänkt minskar ”chocken” på cellerna när blodflödet åter kommer igång, förklarar Stefan James.

Kylbehandling vid akut hjärtinfarkt har tidigare prövats i flera studier på djur och i en mindre patientstudie i Lund.
– Ska man döma av dessa kan kylbehandlingen minska skadan på hjärtmuskeln med cirka 40 procent. En minskning i den storleksordningen kan ha stor betydelse för hur bra hjärtat fungerar efter infarkten och därmed för patientens funktionsförmåga, livskvalitet och överlevnad, säger Stefan James.
Studien beräknas kunna avslutas före årsskiftet.