Akademiska sjukhuset ska sluta köpa in den kritiserade patientmaten från Västerås. Efter sommaren börjar bygget av ett nytt tillagningskök i byggnaden Blå korset, bara ett stenkast från sjukhusets huvudbyggnad.
Maten kommer precis som tidigare att produceras enligt den så kallade cook and chill-metoden, vilket innebär att den kyls ner efter tillagning för att sedan värmas upp igen innan den serveras. Nu höjs kritiska röster mot utformningen av köket.
– Sjukhuset har haft ett kallmatsystem i fem år som är så dåligt att inte ens hälften av patienterna är nöjda med maten. Nu satsar Landstinget 72 miljoner kronor på ett nytt kök som ska producera maten på precis samma sätt. Det är väldigt märkligt att vi ska satsa på en metod som allt fler sjukhus går ifrån, säger Johan Edstav, landstingsråd för Miljöpartiet.
Akademiska sjukhuset har landets sämsta patientmat enligt intresseorganisationen Sveriges kommuner och landstings patientenkät från 2012. Rapporten fick Landstinget i Uppsala att börja titta på nya alternativ för matproduktion, vilket resulterade i beslutet om att bygga ett tillagningskök i egen regi.
– Kosten är oerhört viktig för hälsa och tillfrisknande. Studie efter studie visar att patienter ofta är undernärda, men tyvärr så får maten sällan den uppmärksamhet som den borde ha, säger Ylva Mattsson Sydner, lektor i kostvetenskap vid Uppsala universitet.
Hon tycker att ett lokalt kök är en utveckling i rätt riktning eftersom det underlättar för personal och patienter att komma med önskemål och specialbeställningar. Kallmatsystem och varmmatsystem har olika för- och nackdelar när det kommer till olika typer av mat. Men som det ser ut just nu kommer det nya köket endast att producera efter en metod.
– Till en början kommer köket att producera mat enligt cook and chill-metoden. Något beslut om hur maten ska tillagas på längre sikt är inte taget ännu, men vi har utgått från en kallmatsproduktion när vi räknat på kostnader för egen tillagning, säger Thord Hägg, förvaltningsdirektör på Landtingsservice.
Anledningen till att landstingets produktionsstyrelse valt att främst undersöka kallmatsystem grundar de på att det är svårt att hinna leverera varm mat inom tillåten tid.
– Eftersom Akademiska sjukhuset är en så pass stor byggnad skulle det i praktiken vara svårt att få ut maten till patienterna i tid. Men vi vill inte låsa oss till en metod. Därför har vi gett tydliga direktiv om att köket ska vara flexibelt, så att det lätt kan anpassas till andra tillagningsmetoder, säger Lina Nordquist (FP), ordförande i produktionsstyrelsen.
Johan Edstav (MP) är skeptisk till ett sådant resonemang. Han menar att om man väl påbörjar en kallmatsproduktion är det orimligt att lägga om till varmmatsproduktion inom överskådlig framtid. Det faktum att produktionsstyrelsen endast låtit undersöka olika kallmatssystem tycker han är högst bristfälligt.
– Akademiska sjukhuset hade ett varmmatssystem fram till 2009 och då var maten väldigt uppskattad. Att man nu inte ens har gjort en kostnadskalkyl för ett liknande system i modern tappning är väldigt olyckligt.
Men Lina Nordquist (FP) håller inte med om att man låst sig vid ett kallmatssystem.
– Vi har varit tydliga med att vi vill ha ett kök som är flexibelt. Ett varmmatsystem är fortfarande möjligt, men jag tror att det skulle bli svårt att hinna få ut alla rätter i tid.
Ett problem med dagens patientmat är det blir mycket rester. Karin Blom Malmberg, dietist och ledamot i nutritionsrådet på Akademiska, menar att det är en viktig sak att titta närmare på innan man skapar ett nytt system.
– Det kastas jättemycket mat på Akademiska. Jag vet inte vilken metod som är bäst, men i dag måste man beställa maten senast fyra timmar innan det ska serveras. På den tiden händer mycket på en avdelning, till exempel att patienter flyttas.