Naziströmmar under lupp på seminarium i Uppsala
Uppsala universitet, nazismen och Nazityskland. Under den rubriken hålls på tisdagen, ett stort seminarium i Uppsala.- Det här är viktigt att forska mer om, annars sprids lätt nidbilder, säger Lars M Andersson, historiker.
UNT efter Bollhusmötet.
Foto:
- Vi vill dra i gång diskussionen och ta reda på vad vi vet om relationen till Tyskland och hur påverkan därifrån såg ut inom olika vetenskapliga discipliner. Men vi vill också veta mer om inflytandet från motsatta sidan, från Amerika och England, säger han.
Han talar om vikten av att inte göra sig skyldig till "guilt by association", alltså att döma utifrån fördomar eller enskildheter.
- Tanken är inte att vi ska förfasas, utan att vi ska skaffa oss en förståelse för hur det såg ut och för vilka strömningar som fanns, säger Lars M Andersson, som varit med i den grupp som ligger bakom seminariet.
Torgny Nevéus är universitetshistoriker och kom till Uppsala universitet 1944. Han var redaktör för jubileumsboken som gavs ut till studentkårens 150-årsjubileum 1999.
I den finns ett utförligt kapitel om kåren under 1930- och 40-talen och relationen till det som hände på världsscenen.
I artikeln beskrivs hur det i kårtidningen Ergo och på diskussionsmöten fördes debatter där tydliga fascist- och nazistsympatier salufördes. Men räknat i röster i valet 1936 var nazismen mycket svag i Uppsala, särskilt i jämförelse med situationen i Skåne.
De sympatier och de band till antidemokratiska krafter som man dock vet fanns förbisågs helt när kårens historia sammanfattades i ett bokverk till 100-årsjubileet 1949.
- Då vågade man inte ta i det här med nazismen, det var ännu för känsligt. Samtidigt saknade man den distans som man får med tiden, säger Torgny Nevéus.
Hans egen minnesbild av strömningarna är att det fanns en och annan professor om vilken det sas att denne kunde vara nazistanstruken.
- Men det vara sådant man hörde och som det saknas bevis för. Något etablerat nätverk, som det fanns i Lund, tror jag inte att det fanns i Uppsala, säger Torgny Nevéus.
Bollhusmötet 1939 är det som de flesta tänker på när man talar om Uppsala universitet och nazismen. Det var då studentkåren antog ett uttalande mot judisk invandring.
Författaren Ola Larsmo, som skrivit mycket om Bollhusmötet, menar att det bland Uppsalas studenter fanns organiserad fascism och nazism:
- Det är inget snack om den saken. Men om det var en liten men högljudd klick är svårt att säga.
Han menar att högerns studentförening Heimdal under en tid mer eller mindre togs över av studenter engagerade i Sveriges nationella ungdomsförbund, en radikal politisk organisation med rötterna i högern och som tydligt inspirerats av nazismen i Tyskland.
- I Heimdals årsbok från 1939 är det rasbiologi och antisemitism sida upp och sida ner, säger Ola Larsmo.
Så jobbar vi med nyheter