Naturvetenskap och tyska lockar få
Regeringen vill att minst en tredjedel av alla nya lärare ska undervisa i naturvetenskap, matematik och teknik. Men bland studenterna hör naturorienterade ämnen till de minst populära.
Det är värre med tyska, franska, spanska och de andra moderna språk.
Sedan den nya lärarutbildningen infördes 2001 är det bara två procent av lärarkandidaterna som har valt att inrikta sig på något av dessa språk. Det kan bli kärvt att få lärare i tyska vad det lider.
Samhällsvetenskap och svenska är i särklass mest populärt. 36 procent av de manliga och 24 procent av de kvinnliga studenterna valde en inriktning mot samhällsvetenskap. 28 procent av kvinnorna och 10 procent av männen vill bli svensklärare.
Om man räknar samman män och kvinnor innebär det att samhällskunskap (28 procent) och svenska (21 procent) är mer än dubbelt så populärt som någon annan inriktning (10 procent).
Ojämn könsfördelning
Också på ett annat område har regeringens försök att påverka studenterna varit fruktlösa. Det handlar om könsfördelningen.
Högskoleverket kan nämligen konstatera att den fortfarande är väldigt ojämn. Kvinnorna dominerar kraftigt eftersom bara var fjärde nybörjare är man.
Särskilt ojämn är könsfördelningen på inriktningarna mot yngre barn (förskola, fritis, lågstadium). Den nya lärarutbildningen har alltså inte gjort att könsfördelningen har blivit jämnare än den var förut.
Totalt har cirka 50 000 studenter börjat på den nya lärarutbildning som infördes höstterminen 2001. Omkring 40 procent har valt att bli lärare för yngre barn, 40 procent lärare för högstadium och gymnasium medan 20 procent har valt inriktningar mot alla skolformer.
Så jobbar vi med nyheter