Det visar forskare vid bland annat Uppsala universitet, Karolinska institutet och Umeå universitet i en studie som publiceras i den välrenommerade medicintidskriften Nature Medicine.
– Våra resultat talar för att läkemedel som höjer halterna av OAS1 i blodet bör ha potential att bli ett nytt effektivt sätt att behandla covid-19, säger docent Michael Hultström, läkare i anestesi och intensivvård vid Akademiska sjukhuset.
I studien, som letts från McGill university i Kanada, har forskarna analyserat ärftliga, genetiska faktorer som påverkar halterna av olika proteiner i blodet och om det finns några samband mellan dem och risken för att bli sjuk i covid-19.
Bara för några få av många hundra analyserade proteiner fann forskarna sådana samband. I synnerhet för OAS1-proteinet var de mycket starka.
– Ju högre de genetiskt bestämda halterna av OAS1 i blodet är, desto lägre är mottagligheten för covid-19. Den som trots denna lägre mottaglighet insjuknar löper ändå sänkt risk för att läggas in på sjukhus, behöva intensivvård, läggas i respirator och dö i covid-19, säger Michael Hultström.
OAS1-proteinet är en del av vad som brukar kallas det medfödda immunförsvaret mot virusinfektioner.
– OAS1-proteinet aktiverar ett enzym inne i cellerna som klipper sönder sars-cov2-virusets RNA-arvsmassa i mindre bitar. Ett viktigt fynd i vår studie är att även OAS1 i blodet verkar vara skyddande. Vi vet ännu inte mekanismen för detta, säger Michael Hultström.
Det brukar finnas små skillnader i hur ett och samma protein är uppbyggt, också de bestämda av genetiska faktorer.
Allra högst skydd mot covid-19 har enligt forskarna personer med naturligt höga halter av en variant av OAS1-proteinet som kallas p46.
För dem är risken för att insjukna i covid-19 mindre än en tredjedel och risken för att bli svårt sjuk om de ändå skulle göra det bara några få procent jämfört med för personer med låga halter av p46.
Ett av studiens mest spektakulära fynd är att de med de högsta nivåerna av p46 i blodet har det tack vare en gen som är ett arv från vår sedan länge utdöda ”kusin” neandertalmänniskan. Denna gen hade gått förlorad hos människorna som utvandrade från Afrika för sisådär en 60 000 år sedan, men införlivade på nytt hos några av dem efter att de stött på och skaffat barn med neandertalare.
Sitt genetiska arv, i detta fall av genvarianter som påverkar halterna av OAS1-proteinet i blodet och känsligheten för covid-19, kan man inte göra något åt.
– Det finns dock redan nu läkemedel som kan höja halterna av OAS1, även hos personer som av ärftliga genetiska orsaker har låga halter. Men om de ska användas i större skala för behandling av covid-19 måste de förstås först utvärderas i kliniska studier, säger Michael Hultström.
Men kommer det att finnas några patienter att behandla i stor skala med ett sådant läkemedel om och när en sådan klinisk prövning blivit klar? Försvinner inte behovet av nya läkemedel mot covid-19 när en stor andel av jordens befolkning snart är vaccinerad mot sjukdomen?
– Förhoppningen är givetvis att vaccinationsprogrammen ska utrota covid-19, men det är inte säkert. Vi ser redan att befintliga vaccin fungerar sämre mot vissa muterade varianter av viruset. Kanske kommer vi att få leva med årliga epidemier av virusvarianter, som vi sedan länge gör med influensa, säger Michael Hultström.