Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia och inspektor på Gotlands nation, säger att studentnationerna varit en framgångssaga i alla fall de senaste 100 åren och att den kris pandemin försatt dem i förmodligen är den värsta sedan krigsår på 1700-talet.
Pandemin är en mycket hård prövning för Uppsalas studentnationer. Intäkterna från klubbar och egna fester har helt upphört, liksom intäkterna från uthyrningar eller restaurangverksamhet. Pubar och kaféer är delvis igång men intäkterna har minskat drastiskt.
Samtidigt har nationerna ständiga kostnader, inte minst för sina byggnader.
Kort sagt: läget är allvarligt för Uppsalas 13 nationer och de behöver stöd.
Det är bilden i ett brev till Uppsala universitet, där nationerna ber om 6 miljoner kronor i stöd för vårterminen.
En som varit med och arbetat fram skrivelsen är Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia och inspektor sedan 25 år på Gotlands nation. Han har också suttit i universitetsledningen som vicerektor.
– Så här illa har det inte varit för nationerna under mina 25 år som inspektor. Faktum är att vi nog får gå tillbaka till krigsår under 1700-talet för att hitta en så här tuff period för nationerna.
I dag går de på sin reserver och lever på lån de tagit med sina fastigheter som säkerhet. På så sätt hankar sig exempelvis Lars Magnussons egen nation Gotlands fram för att överleva på kort sikt.
– Än står ingen på ruinens brant, de flesta har tillgångar fortfarande. Men 70 till 90 procent av intäkterna är borta. Fortsätter det så här hela vårterminen tror jag att vissa nationer kommer att vara i en väldig kris, säger Lars Magnusson.
I skrivelsen listas åtta punkter som nationsföreträdarna menar utgör starka skäl för universitetet att ge ett större ekonomiskt stöd. Det handlar om sådant som att nationerna marknadsför universitetet i Sverige och utomlands, har studieplatser och erbjuder mottagning och introduktion av nya studenter, håller med bostäder samt förebygger ohälsa blad studenter på många sätt.
Men Uppsala universitet och nyss slutade rektorn Eva Åkesson har bara delvis hörsammat studenternas önskan. 2 miljoner kronor ska sättas av till nationerna under 2021, alltså en tredjedel av den önskade summan
– Förstås är vi mycket tacksamma över det och över att universitetet förstår värdet av nationerna. Men det är inte tillräckligt. Vi blöder ordentligt, säger Lars Magnusson.
Nationerna drabbas på fler sätt än rent ekonomiskt. Det påpekar Clara Eklöf som under vårterminen är curator curatorum, ordförande för nationernas samarbetsorgan Kuratorskonventet.
– Det är till exempel svårt att upprätthålla en social miljö när man inte kan bedriva samma sociala verksamhet som vanligt. Man riskerar också att tappa erfarenhet och kompetens eftersom det är snabba generationsskiften. När det väl blir dags att öppna upp igen vet man inte om det finns personer kvar på nationen som har den erfarenheten och kunskapen, säger hon.
Clara Eklöf är nationernas företrädare som curator curatorum.
Hon vill inte uttala sig om enskilda nationers ekonomi.
– Men det är ett tufft läge och vissa nationer har det svårare än andra, säger hon.
Önskemålet om just 6 miljoner grundar sig på en större ekonomisk översikt som nationerna gjort och som uppdateras hela tiden. Summan lades fram med förhoppningen att rädda nationernas möjligheter att i framtiden tryggt kunna fortsätta bedriva sin verksamhet, förklarar Clara Eklöf.
Vad tänker ni om att det bara blev 2 miljoner kronor då?
– Vi är givetvis tacksamma över medel oberoende summa. Att Uppsala universitet väljer att gå in med stöd i en tid då nationerna behöver det som mest betyder mycket, säger Clara Eklöf.