Nationella glädjebetyg

Allt sedan kommunaliseringen av den svenska skolan har det varit lite si och så med likvärdigheten i undervisning, resultat och betygssättning. Utbildningsminister Jan Björklund brukar framhålla hur viktigt det är med nationella prov för en rättvis och likvärdig bedömning av elevernas kunskaper. Därför drev regeringen redan 2008 igenom att proven skulle ges såväl tidigare som i fler ämnen.

Karl Rydå

Karl Rydå

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2011-11-15 00:00

Men vad hjälper väl aldrig så många nationella prov, om lärarna som rättar fortfarande gör vitt skilda bedömningar av vilka svar som är icke godkända, godkända, väl godkända och mycket väl godkända?

Skolinspektionen har låtit kontrollrätta 70 000 nationella prov i olika ämnen. I ett fall av nio vill Skolinspektionen sätta betyget IG, där läraren har delat ut MVG. I hälften av fallen har eleverna fått högre betyg när läraren rättat än när Skolinspektionen har gjort det.

Den snälla tolkningen av granskningen är att det brister i likvärdighet. Samma svar bedöms uppenbarligen olika runt om i landet. Den mindre roliga tolkningen är att proven lämnar alldeles för mycket utrymme för egna bedömningar och att detta utnyttjas för att utdela glädjebetyg. Det spelar egentligen mindre roll vad som är mest sant. Slutsatsen blir ändå densamma: ska de nationella proven spela den roll som regeringen hoppas, måste de förändras. Det får helt enkelt inte finnas något utrymme för godtycke.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om