Näthypokondri en vanlig åkomma

Har du ont i armen? Eller lite huvudvärk? Googla och vips så har du en egen diagnos. Att tro att man har någon allvarlig sjukdom efter att ha letat på internet blir allt vanligare. För vissa är hälsoångest ett problem som påverkar hela tillvaron.

Är du orolig för att huvudvärken ska visa sig vara en tumör efter en stunds sjukdomssurfande på nätet? Då kanske du har problem med näthypokondri.

Är du orolig för att huvudvärken ska visa sig vara en tumör efter en stunds sjukdomssurfande på nätet? Då kanske du har problem med näthypokondri.

Foto: Claudio Bresciani/Scanpix

Uppsala2009-08-24 07:03
Det gör ont på ett konstigt sätt i magen, på ett sätt du inte känner igen. Du blir orolig, sätter dig vid datorn och skriver in ont i magen i Googles sökfält. Du får en och en halv miljon träffar och efter en stunds surfande är du tämligen övertygad om att du har tarmcancer. Känner du igen dig? Du är inte ensam.
Hypokondri, eller hälsoångest som det också kallas, är vanligt. En amerikansk undersökning visar att nästan var tredje person oroar sig mycket för sin hälsa, och var sjätte har svårt att lita på vad deras doktor säger till dem. Hur många som gör sin oro värre genom att leta på nätet finns det inga siffror på, men Dan Katz, leg psykolog och expert på behandling av patienter med hälsoångest, berättar att det är ett stort problem.
- Jag har aldrig stött på någon med hälsoångest som inte söker på sina symtom på nätet. Och med tanke på hur många det är som oroar sig för sin hälsa måste det var väldigt vanligt att googla sina symtom, säger han.

Att läsa på om sjukdomar på nätet är förstås inte bara av ondo, det leder också till att många är bättre pålästa när de väl kommer till doktorn. Eller så slipper de kanske gå till doktorn alls eftersom informationen på nätet har haft en lugnande effekt. Men för människor som av någon anledning är extra ängsliga kan överflödet av information skapa enorm oro. Minsta lilla krämpa kan tyda på något allvarligt bara man letar länge nog. Och då ligger man i riskzonen för att vara cyberkondriker, det vill säga näthypokondriker.
- Du kommer alltid att hitta någonstans där det står att just dina symtom tyder på en allvarlig sjukdom. Jag hade till exempel en patient som kände att det surrade i stortån och efter mycket letande kom han fram till att han måste ha en allvarlig typ av cancer, säger Dan Katz.

Mängden oseriös information på nätet är en stor del av problemet, menar Dan Katz. Det finns många oseriösa sajter med folk som utger sig för att vara till exempel läkare eller psykologer, och om man är väldigt orolig är det svårt att sålla.
- Det blir som en drog för vissa människor att söka vidare. Det vanligaste är att tro att man har något fel på hjärtat. Eller att man har cancer eller aids, saker som är rejält farliga.
Personer med så allvarliga ångestproblem kan få hjälp av experter på hälsoångest och lära sig att hantera sina problem genom exempelvis kognitiv beteendeterapi. För vardagsgooglaren som känner att det kanske blivit lite mycket sökfraser med symtom och sjukdomar på senaste tiden har Dan Katz några konkreta tips som du hittar här bredvid.
Undvik näthälsoångest
+ Sluta googla på dina åkommor! Ja, det är svårt, men det finns inget annat sätt att blir fri från hälsoångesten. Det är som att sluta röka, det är jättesvårt första gången men blir lite lättare gången därpå.
+ Bestäm dig för att du troligen inte har någon dödlig sjukdom. Det är alltid en chansning, men det går inte att leva i en 100-procentig visshet om att man inte kommer att bli sjuk. Den typen av osäkerhet är en del av livet.
+ Lär dig känna igen när beteendet uppstår. Är det framför allt när du är trött och stressad?
+ Tänk igenom vilka konsekvenser det får för ditt liv att du sitter uppe på nätterna och surfar på sjukdomar. Är det värt det?

Pålitliga sjukvårdssajter
Här är några tips på seriösa hälso- och sjukvårdssajter där du kan lita på vad som står:
www.1177.se
www.apoteket.se
www.vardguiden.se
www.fass.se
www.netdoktor.se
www.kbt.nu
www.sbu.se
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om