Roboten/statistikprogrammet Ada tippade att Kristersson skulle få 49,5 procent av rösterna mot 49 procent för Magdalena Andersson. Verklighetens siffror blev nästan exakt desamma: 49,5 respektive 48,8.
Inför riksdagsvalet hade de rödgröna ett övertag i så gott som alla opinionsmätningar. Sifo, Skop, Demoskop, Ipsos, Novus liksom vallokalsundersökningarna visade på seger för Magdalena Andersson med allt från någon tiondels procent till flera procent.
Som vi alla vet hade de fel.
Den enda som förutspådde vinst för Ulf Kristersson var roboten/statistikprogrammet Ada. Några dagar innan valet tippade Ada att Kristersson skulle få 49,5 procent av rösterna mot 49 procent för Magdalena Andersson. Verklighetens siffror blev 49,5 respektive 48,8.
– Haha, ja det är osannolikt bra som min kollega uttryckte det, säger Måns Magnusson, forskare i statistik vid Uppsala universitet som utvecklat Ada tillsammans med en kollega i Lund och en datajournalist vid företaget Newsworthy.
– Men när det är såhär jämnt handlar det om en hel del tur också. Ada gav Ulf Kristersson 55 procents sannolikhet att vinna och det är ju i princip slantsingling, lägger han ödmjukt till.
Måns Magnusson, statistikforskare vid Uppsala universitet, konstaterar att det var spännande att följa Ada under valrörelsen och valet. "Det är ju ett forskningsprojekt, men som gjordes inför öppen ridå."
Ada räknar ut sannolikheten att ett parti/block ska vinna genom flera variabler. Dels SCB:s stora partisympatiundersökning i maj, samt förra valresultatet. Dels en sammanvägning av opinionsmätningarna, dock med hänsyn till hur bra instituten varit i tidigare val på att pricka in valresultatet.
I somras ansåg Ada att Magdalena Andersson hade större chanser att vinna, främst baserat på SCB:s undersökning. Men ju närmare valet desto mer vikt lades vid opinionsmätningarna – med korrigeringen för institutens tendens att över- eller underskatta vissa partier.
– Till exempel så underskattades både S och M 2018, vilket modellen korrigerade för. Och det var det som hände på slutet: när mätningarna var så pass jämna blev korrigeringen till högernpartiernas fördel, säger Måns Magnusson.
Varför underskattas S och M?
– Problemet med opinionsmätningar är att det i dag är väldigt stora bortfall. Då är frågan: vilka är det som inte svarar? Vår hypotes är att det är de som är politiskt ointresserade, och de tenderar i högre grad att rösta på exempelvis S och M.
Moderaterna är ett parti som underskattats i opinionsmätningar. Det tog roboten/statistikprogrammet Ada med i beräkningen.
Opinionsinstituten försöker i regel kompensera för bortfallet genom olika typer av viktningar. Måns Magnusson önskar att de skulle redovisa sina metoder tydligare.
– Som utomstående går det inte att bedöma om viktningen gjorts på ett bra sätt. Jag upplever att många tror att antalet deltagande är det enda viktiga, men så enkelt är det inte längre. Faktorer som kön, ålder, inkomst och utbildningsnivå spelar stor roll för svarsbenägenheten.
Finns det risk att valresultatet påverkas om Ada bedömer det som "osannolikt" att ena sidan vinner?
– Det är nog bättre att fråga en statsvetare. Men prognoserna är ju inga sanningar och för mig som statistiker är det självklart att även osannolika saker kan hända. Till exempel sa Ada ganska länge att det var osannolikt att SD skulle bli större än M, men det hände ju.
Kommer Ada att vara med även i nästa val?
– Det vet vi inte än, först ska vi utvärdera och utveckla modellen. Men målet är ju att vi ska lära oss göra ännu bättre prognoser för att kunna kartlägga opinionsläget bättre.
Och så undrar man ju varför roboten heter Ada?
– Det är efter Ada Lovelace, en matematiker i 1800-talets England, som skrev det första datorprogrammet. En av historiens glömda kvinnor, med andra ord. Så en slags hyllning till henne!