Svar just nu
Ni skriver att ni ser en "viss försämring" av tillståndet för våra arter. Hur oroade ska vi vara?
– Det är ingen nyhet att flera arter minskar. Men det är fler arter på rödlistan än tidigare och det förklaras inte av att vi bedömt fler. I grunden är jag optimist. Vi kan inte ge upp. Men vi behöver verkligen göra mycket mer på samhällsnivån för den biologiska mångfalden. Att gynna arter genom insatser i sin egen trädgård är jättebra, men för att skydda hotade arter krävs också mer omfattande åtgärder.
Är det någon särskild grupp djur du vill lyfta fram?
– Ja, fåglarna. Av de 253 arter som vi bedömt är 46 procent rödlistade, bland annat en hel del som man brukar betrakta som "vanliga" som björktrast, kråka och skrattmås.
Vad är förklaringen till försämring för många arter?
– Oftast handlar det om förlust och försämring av arternas livsmiljöer. Ju tidigare vi upptäcker att en art minskar, desto lättare är det att sätta in åtgärder som gör skillnad. Jag vet från min egen djurgrupp, fjärilar, att sena åtgärder riskerar att inte hjälpa. Veronikanätfjärilen är akut hotad och under 2019 kunde den inte hittas på de platser den funnits, trots insatser.
På vilket sätt har arters livsmiljöer ändrats?
– Skogsavverkning och igenväxning är det som påverkar flest rödlistade arter negativt. Igenväxningen sker i alla typer av miljöer: stränder och gräsmarker men även i skog. Mänsklig aktivitet förstärker till exempel genom att gräsmarker inte hävdas med bete och slåtter som förr eller planteras med gran. Det handlar också om gödsling och kvävenedfall och att vi reglerar naturliga störningar som översvämningar och bränder.
– Vi ser alltså att det inte är främst klimatförändringarna som påverkar här i Sverige. Men det kan få större betydelse i framtiden.
Vad krävs för att vända trenden?
– En stor omställning. Och Sverige har skrivit under FN:s konvention om biologisk mångfald, som är ett av våra nationella miljömål, så det måste ske. Några viktiga saker för arter i odlingslandskapet är att främja småskaligt jordbruk, öka lönsamheten av bete på naturbetsmarker och att stoppa avverkning av gammal skog som är artrik, och ta hänsyn inom själva skogsbruket.
Du nämnde den negativa utvecklingen för fåglar. Finns det någon fågel med gynnsam utveckling?
– Ja, havsörnens situation är bättre, även om den är kvar på rödlistan. Det kan ha att göra med minskade miljögifter.
Finns det något annan art med en positiv utveckling i vårt län?
– Ja, uttern. Nu kan den ses i Fyrisån och i andra vattendrag.
Det har varit en del fokus på insekter. Vad kan ni säga om läget där?
– Det mest alarmerande där är kanske att vi har dåligt med data på mängden insekter och hur den förändras. Vi vet ju att villkoren för många arter försämras. Positivt är att regeringen gör en särskild satsning på 70 miljoner kronor till 2022 på övervakning och insatser för att gynna våra pollinatörer som vilda bin, humlor, i viss mån fjärilar och kanske blomflugor.
Vad kan jag som privatperson göra?
– Du kan plantera växter som gynnar blombesökande insekter eller anlägga äng istället för gräsmatta. Du kan ordna boplatser som fågelholkar eller biholkar, eller en damm om du har utrymme. Ett viktigt bidrag är att rapportera artfynd till Artportalen eller att övervaka fjärilar inom Svensk dagfjärilsövervakning.