Undervikt och muskelsvaghet ökar risken för exempelvis fallolyckor. Arkivbild.
På Uppsalas särskilda boenden har 44 procent ett lägre BMI än 22, något som för äldre räknas som undervikt. Det är en försämring sedan 2021, då siffran låg på 43,2 procent. Antalet underviktiga i Uppsala gör att kommunen hamnar högre än snittet i Sverige, som ligger på 39,7 procent – och så har det sett ut i flera år.
– Vi är inte sämst i klassen, men vi är inte bäst heller. Vi har ett tydligt mål att jobba med de här frågorna, säger Petra Gretener, områdeschef över avdelningen för särskilt boende.
Hon upplever att kommunens utmaning att minska undervikt hos äldre ligger i att Uppsala har många olika boendeplatser och att måltidssituationerna behöver individanpassas.
– Om man har en synnedsättning ska maten serveras på ett visst porslin, och behöver man anpassad konsistens vill vi servera det på ett annat, för att maten ska se aptitlig ut. Även miljön, med ljus, ljud och det sociala har individer olika behov och vanor av, säger hon.
Tommy Cederholm är professor emeritus i klinisk nutrition vid Uppsala universitet. Han menar att det förvisso är naturligt att få svårigheter med nutritionen på ålderns höst, däremot tycks samhället ha normaliserat viktnedgång bland äldre.
– Det finns någon slags acceptans för undervikt vid åldrande och sjukdom: "att gå ner i vikt är inte så farligt". Och vi har varit så fixerade vid att man inte ska gå upp i vikt – att det är faran. Men all ofrivillig viktnedgång är förenlig med ökad dödlighet, säger han.
Tommy Cederholm, professor emeritus i klinisk nutrition, Uppsala universitet har i sommar publicerat en översiktsartikel i The New England Journal of Medicine där han sammanfattar kunskapsläget tillsammans med Ingvar Bosaeus, professor vid Göteborgs universitet.
En negativ energibalans, det vill säga att näringsintaget är för litet, gör att kroppen börjar använda sig av kroppens fett och muskler för att fungera. Inga muskler sparas, även andnings- och hjärtmuskulaturen bryts ner. Vidare tillkommer ytterligare hälsorisker, såsom att infektionsförsvaret försämras hos en undernärd kropp.
Maten är grundläggande, men Tommy Cederholm menar att svenska kommuner redan jobbar bra med den. Han lyfter i stället en annan aspekt av problemet.
– Det handlar också om kunskapsbrist. Undernäring är inte tillräckligt uppmärksammat i vårdutbildningarna, vilket leder till att man inte uppmärksammar och behandlar problemet i tillräckligt hög grad.
"Utmaningen är att individanpassa maten och måltidssituationen, när vi är så många", säger Petra Gretener, områdeschef över avdelningen för särskilt boende. Arkivbild.
Att äldre har svårt att få i sig tillräckligt mycket näring är ett ofrånkomligt problem, och därför kan kommunerna aldrig ha en nollvision vad gäller förekomst av undernäring, säger Tommy Cederholm. Däremot bör vårdpersonal lägga större fokus på att följa de äldres vikt för att tidigt kunna stödja individens mat- och näringsintag.
Lenita Granlund är direktör för vård- och omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun. Hon berättar att Uppsala kommuns äldrenämnd de senaste åren har förtydligat målen och riktlinjer för måltider, samt anställt en måltidsutvecklare. Syftet är att fortbilda personal och förbättra både maten och allt omkring den. En större budget behövs dock inte: förändringar ska i stället ske inom ramen för de resurser som redan går till äldrenämnden.
Lenita Granlund är direktör för vård- och omsorgsförvaltningen. "Det är en aktuell fråga för oss. Vi har mycket kvar att göra och är inte färdiga än", säger hon.
Hur mycket det kostar Uppsala att 44 procent av de som bor på vårdboenden är underviktiga vet hon inte än, men enligt Tommy Cederholm är det troligen stora summor. Av undervikt och muskelsvaghet följer exempelvis fallolyckor och därmed ökade vårdinsatser och vårdköer.
– Vi har börjat titta på det. Till hösten anställs en ekonom som bara ska räkna på hälsoekonomiska kostnader. Det är en viktig aspekt och något vi är väldigt intresserade av, säger Lenita Granlund.