Kraven om ersättning rör sig ofta om stenskott eller gropar i vägen enligt Lisa Eriksson, jurist hos Trafikverket.
Men inte bara bilister utan också cyklister och gående kräver ersättning av vägrelaterade skäl.
– Vi gör en vårdslöshetsbedömning. För att ersättning ska ges ut krävs vårdslöshet, så det räcker inte med ett hål i vägen, förklarar Lisa Eriksson.
På samma webbsida som man kan göra en begäran om ersättning skriver Trafikverket att de eller deras entreprenörer måste ha visat vårdslöshet, vilket kan "innebära att du inte får någon ersättning trots att skador uppkommer och trots att de i något avseende har att göra med våra drift- och underhållsåtgärder".
Samtidigt som Trafikverkets jurister lyder under skadeståndslagen ska Trafikverket lyda under väglagen. Den säger att de är skyldiga att hålla vägarna i ett tillfredsställande skick med underhåll, reparationer och andra åtgärder.
Men väglagen har en lägre prioritet när juristerna bedömer vem som har rätt till ersättning.
– Alla vägar kan ju inte vara i perfekt skick. Det går inte att ha ständig bevakning, säger Lisa Eriksson, och poängterar att Trafikverket inte har ett ansvar i ”strikt” mening.
Alla vägar inspekteras med jämna mellanrum. Minst varannan vecka på mindre vägar, två gånger i veckan på de största vägarna.
– Prio ett är att vägen ska vara ren från faror, säger Anders Jordeby, projektledare hos Trafikverket med ansvar för driften i Uppsala län.
Det kan röra sig om nedfallna träd och gropar i vägen. Men sådant som belysning, vägmärken och räcken ska också ses över.
I praktiken går inspektionerna enligt Anders Jordeby ut på att Trafikverkets entreprenörer kör vägarna och noterar de brister som är synliga.
När ersättning betalas ut är det sällan Trafikverket som står för kostnaden. I stället är det entreprenören som sköter drift och inspektioner som tar hand om notan. Var notan landar kan skilja sig enligt juristen Lisa Eriksson.
– Vi utger skälig ersättning. Det kan röra sig om allt från självrisken på 1 000 kronor eller en biltvätt för några hundra kronor till tiotusentals kronor.
Är skadorna omfattande kan beloppet bli betydligt högre än så.
Då de flesta nekas ersättning kan nästa steg bli att begära en omprövning. Om inga nya omständigheter kommer fram i ens nya begäran ändrar Trafikverket sällan sin inställning.
Hur många som begär en omprövning finns det ingen statistik över, men Lisa Eriksson menar att det inte rör sig om särskilt många.
– Det händer ju, men det är långt ifrån alla som gör det.
Sista steget är att stämma Trafikverket, men det är det få som gör.
– Det är verkligen ytterst få. Vi kan ha något eller några ärenden per år, uppskattar Lisa Eriksson.