Närsynt beslut om Ryssland
Den ryska ledningen oroar sig för s k "västerländska influenser". Om den ryska ledningen verkligen var så stark och självmedveten som den vill ge sken av skulle den inte vara så nervös som dess handlingar nu så tydligt visar. Då kunde man kosta på sig att bemöta dessa "influenser" med självförtroende - och låta debatt och analys sålla agnarna från vetet.
I stället ser vi nu hur de demokratiska rättigheterna inskränks i något sorts maktens närsynta och inskränkta självförsvar. Tendenserna har förstärkts på senare tid, i samband med parlaments- och det nu aktuella presidentvalet. Oppositionens demonstrationer stoppades med våld, människorättsaktivister och journalister trakasserades.
När Vladimir Putin blev president för snart åtta år sedan fanns det oberoende tv-kanaler och tidningar - och en ändå förhållandevis livaktig kritisk debatt. Det mesta av detta är sedan länge strypt. Tv-kanalerna kontrolleras av Kreml. Amnesty berättar att Echo Moskvy, den sista oberoende radiostationen, nu pressas allt hårdare och anklagas för att ha låtit "extremistiska åsikter" framföras i sina program.
Amnesty konstaterar också att utredningen av mordet på Anna Politkovskaja, den lysande journalisten som rapporterade så levande och kraftfullt från kriget i Tjetjenien, trampar vatten.
Utöver naket våld använder myndigheterna också 2006 års lag om frivilligorganisationer för att snärja in de olika demokratiska organisationerna i allsköns byråkratiska procedurer, bland annat med krav på en omfattande rapportering, som effektivt stjäl tid från deras egentliga arbete.
Så står det alltså till med demokratin i Ryssland, det land vars hårt trängda demokratiska organisationer enligt den svenska regeringens mening inte längre behöver få demokratibistånd från Sverige. Det är obegripligt att biståndsminister Gunilla Carlsson (m) kunnat medverka till detta närsynta beslut - och ännu obegripligare att det ska behöva ta så lång tid att ompröva det.
Så jobbar vi med nyheter