Näringsministern vill se riskkapital med genusperspektiv
Näringsminister Thomas Östros vill se ett genusperspektiv när regeringen fördelar två miljarder i nytt riskkapital. Han har inga anspråk på att bli statsminister när Margot Wallström sagt nej och Göran Persson tvekar utan hoppas att Persson sitter kvar "i många år än".
—Jag vill kunna vara med familjen i vardagen så min fru och jag planerar flera månader i förväg. Det blir inte flexibelt och jag hinner inte med allt men det fungerar, försäkrar han.
Sjuder av idéer
I näringspolitiken är det småföretagen och de stora industriföretagen som ligger honom varmast om hjärtat.
—Sveriges behöver båda. Småföretagen sjuder av idéer. Här finns massor med ny kunskap och i den ligger mycket av vår framtid. Samtidig är vår industri ryggraden och den måste stärkas och utvecklas. De små företagen lever på att sälja produkter och tjänster till de stora, säger han.
Thomas Östros tid som forskningsminister övertygade honom om vikten av att kombinera forskning, utveckling och nyföretagande. För att nå dit behövs pengar. I vårpropositionen vill han ha två miljarder kronor i nytt riskkapital främst till de unga företagen. Men studier visar att nästan alla pengar går till män. Bara fem procent av riskkapitalet till kvinnliga företagare. Det vill Thomas Östros ändra på.
Kritisk granskning
—Det är verkligen uruselt att det är en sådan mansdominans i företagandet. Riskkapitalbolagen behöver göra en kritisk granskning av sin verksamhet. Forskargrupperna inom bioteknik är stark kvinnodominerad så vi borde kunna se en ökad kvinnlig representation också som entreprenörer.
UNT: Kommer regeringens två miljarder att ha en jämnare könsfördelning?
—Det måste vara uppdraget att de ska fördelas mer klokt. Vi måste ha ett genusperspektiv. Är vi fast i gamla mönster och missar bra affärsidéer på grund av att vi bara ser män och inte kvinnor så måste vi skärskåda oss själva. Men det är inte regeringens sak att bedöma, säger Thomas Östros.
"Enorma möjligheter"
För Uppsalas del ser han "enorma möjligheter" till nyföretagande i samspelet mellan universitetet å ena sidan och bioteknik och läkemedelsföretagen å den andra. Han för just nu samtal med fackföreningar och företag i olika nyckelbranscher där målet är att göra gemensamma insatser för industrin. Fordonssektorn var först ute och har fått fram 600 miljoner kronor till nya forskningsprojekt. Metall- och skogsindustrin står på tur, liksom läkemedel-, biotekniksektorn och It-branschen.
—Vi har redan givit 400 miljoner ytterligare till medicinforskningen via Vetenskapsrådet, säger Thomas Östros.
Hur många jobb det genererar är en annan fråga. Thomas Östros tror inte att industriarbetena blir fler inom överskådlig tid.
—De nya jobben kommer inom service och den privata tjänstesektorn, it, data, ingenjörstjänster, transport, restaurang etc. Det märks redan i storstäderna. Så har det varit sedan 60-talet och det fortsätter. Med mer ekonomisk tillväxt och utbildningsinsatser är jag övertygad om att vi kommer att få ned arbetslösheten, säger han.
Sänker gärna skatten
UNT: Företagen ser sänkta skatter som den viktigaste drivkraften för jobb och tillväxt?
—Vi sänker gärna skatten men det får inte hota dagis och skola. Vi har sänkt arvs- och gåvoskatten och jag har lagt förslag om ta bort 291 konkreta förslag som ska förenkla för småföretagen. Nästa år sänker vi skatten igen för småföretagen, säger Thomas Östros.
Som nybliven 40-åring är han inte längre partiets yngste minister. Åren i Rosenbad har givit rutin och bättre politisk intuition än tidigare.
—Jag träffar mycket experter, ställer många frågor och granskar kritiskt. Men jag följer också mer min inre röst, magkänslan, inför ett beslut, säger han
Han hoppas att politiken på sikt ska leda till att det känns lika naturligt för unga människor att driva företag som att vara löntagare.
UNT: Kan inte det underminera socialdemokraternas väljarstöd?
—Vissa tror det. Men inte jag. Även företagare vill ha en gemensam trygghet med bra dagis, skola och sjukvård och för det krävs en offentlig sektor, säger Thomas Östros.
Inte statsminister
Han är fortfarande betalande medlem i SSU. Men har inga anspråk på att bli statsminister nu när Margot Wallström definitivt sagt nej och Göran Persson tvekar. I stället vill han att Persson stannar kvar "i många år än".
—Sverige står inför stora förändringar, konkurrensen ökar. Vi har en viktig roll internationellt. Då är bra med en erfaren person som statsminister. Vi är för snabba att säga att man ska lämna sitt uppdrag vid 55 år. Vi måste ta tillvara människor som har erfarenhet. Det blir lättare att hantera kriser om man har personer som varit med förr.
Att (s) faller i väljaropinionen tror Thomas Östros varken beror på den förda politiken eller rörelsens "affärer" utan på den lågkonjunktur som hela Europa gått igenom. Det drabbar en sittande regering.
—Men det är långt till valet. En risk finns att de borgerliga toppar väljarundersökningarna för tidigt. Det kan straffa sig. De stora stridsfrågorna i valet 2006 blir jobben och hur trygghetssystemen ska se ut i framtiden, säger han.
Thomas Östros
OM Uppsala: Kär hemstad. Min stad i dag.
OM drömjobbet: Det är nog det här, men jag hoppas kunna göra mycket mer under de minst 25 år jag har kvar i arbetslivet.
OM 40-års krisen: Det är kul att fylla 40. Någon kris har inte infunnit sig ännu.
Personfakta
TITEL: Socialdemokratisk näringsminister.
ÅLDER: 40 år.
FAMILJ: Fru, tre barn i dagis- och skolåldern.
KARRIÄR: Ett flertal politiska uppdrag inom Uppsala kommun, riksdagsledamot sedan 1994, skatteminister 1995-96, utbildningsminister 1998-2004.
UTBILDNING: Fil.lic i nationalekonomi, examen vid förvaltningslinjen Uppsala universitet.
MÅNADSLÖN: 89 000 kronor.
BOR: Luthagen i Uppsala.
Så jobbar vi med nyheter