Näringslivet varnar för svångrem

Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren säger att han är genuint orolig – att det inte bara är i Grekland som svångremmen måste dras åt utan även här i Sverige. Därför tycker han att lönenivåerna i årets avtalsrörelse måste hamna på rätt nivåer.

Christer Ågren, vice vd, Svenskt Näringsliv.

Christer Ågren, vice vd, Svenskt Näringsliv.

Foto: Tomas Lundin

Uppsala2011-10-21 11:01

Så vad är då rätt nivåer? Vad är egentligen rimligt när det gäller lönekraven i pågående avtalsrörelse? Ja, exakta siffror eller procenttal passar Svenskt Näringslivs ”avtalsgeneral” Christer Ågren sig för att nämna när han är på besök i Uppsala.
– Vi talar aldrig om lönenivåer. Men vi ligger långt ifrån de nivåer som facken är uppe i. Det viktigaste är att vi hittar nivåer så att vi får så bra tillväxt som vi bara kan få.

Han nämner att fackens lönekrav ligger på allt från 3,5 till 5,9 procent plus lite löneglidningar.
– Plus att de har andra krav. Det är helt orimligt i en situation när vi är på väg att bromsa, säger Christer Ågren. Vår oro är att det kommer att gå sämre ekonomiskt. I år har vi haft en hyfsad tillväxt och det är det som facken hänger upp sig på. Vi är genuint oroliga att vi kommer i ett läge då många måste dra åt svångremmen, inte bara grekerna. Det pågår en massa åtstramningar redan. Och det är klart att det sänker tempot i ekonomin. Vi är inte tillbaka på nivåerna som var 2007.

Christer Ågren menar att sysselsättningen knäcks om vi bara ser att vinsterna är tillbaka hos företagen och direkt ska ha utdelning. Han tycker att företagen ska få tjäna några år.
– Krisen slog hårt mot arbetstagarna och svensk ekonomi föll med fem procent. De som var kvar i jobb fick höga löneökningar. De som råkade illa ut är de som fortfarande står utan jobb.

Fokus i årets avtalsrörelse för Ågren och förhandlingsdelegationen är bland annat att avtalen blir så attraktiva som möjligt för både löntagarna och företagen. Och han vill helst inte att avtalen är så styrande.
– Vi tror inte att det är bra när en viss procent av en lönepott ibland fördelas till alla och resten fördelas individuellt. De flesta företagen gillar det inte och inte heller de flesta medarbetarna. De vill kunna påverka och prata lön med sin chef.

När Christer Ågren ser tillbaka på förra årets avtal tycker han att de bidrog till en bra tillväxt. Och han hoppas att årets avtalsrörelse kommer att se ut som de allra flesta har gjort.
– Att det nyktrar till när det kommer till kritan – så att vi är stolta även nästa år. Det blir avgörande om parterna skapar en hyfsat nära verklighetsuppfattning. Men det är svårt att veta hur verkligheten ser ut.

Fakta Avtalsrörelsen

Under en avtalsrörelse pågår flera förhandlingar om nya kollektivavtal.
Över 110 centrala parter, 50 arbetsgivarorganisationer och drygt 60 fackförbund, tecknar tillsammans över 650 kollektivavtal. 2011 och 2012 omförhandlas över 500 avtal.
Ett kollektivavtal löper vanligtvis på under tre år, men avtalen som tecknades 2010 blev kortare på grund av att det ekonomiska läget efter finanskrisen.
Källa: Svenskt Näringsliv

Fakta Några Fackförbunds Avtalskrav
Unionen, IF Metall och Sveriges Ingenjörer, vill ha lönelyft på 3,7 procent i ett ettårigt avtal. De vill även att alla anställda ska ha rätt till viss utbildning/kompetensutveckling och att rätten till föräldralön ska ökas med en månad.

Förbunden inom LO-samordningen kräver löneökningar på 3,5 procent och lägst 860 kronor per månad och anställd. De vill utjämna löneskillnader mellan manligt och kvinnligt dominerade yrken via en jämställdhetspott. Denna ska samlas in på avtalsområden där genomsnittslönen är lägre än 22 400 kronor i månaden.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!