Övergödning av haven som bland annat orsakar algblomning på somrarna är ett av våra största miljöproblem. Den främsta boven i dramat är läckage av fosfor och kväve från jordbruksmarker.
Omfattande åtgärder har under de senaste decennierna satts in för att hjälpa lantbruken att få bukt med problemet. Och de har haft effekt, visar ny forskning från SLU. Till Västerhavet, det vill säga Öresund, Kattegatt och Skagerack, har transporten av kväve minskat med över 20 procent sedan 1995.
– Det är kanske inte jättemycket, men det visar att vi är på rätt väg, säger forskningsledaren Jens Fölster vid institutionen för vatten och miljö på SLU.
Forskarna har undersökt utvecklingen över tid, och tagit hänsyn till den naturliga variationen av regn. Med kraftig nederbörd ökar transporten av näringsämnena till havet. Och resultaten är alltså upplyftande för Västerhavet. Motsvarande minskning har dock inte kunnat uppvisas för Östersjöområdet. Förklaringarna till det kan vara flera, menar Staffan Lund, som är koordinator för projektet Baltic Compass.
– En stor del av näringsläckaget beror på typen av jordart. I Halland till exempel har man väldigt läckagebenägna jordar, och sätter man in åtgärder där kan man få snabbare resultat.
– Östersjön är också ett avrinningsområde för 90 miljoner människor som alla bidrar på olika sätt, säger han.
Lars Sonesten vid SLU som har skrivit delar av rapporten menar att Östersjöområdet har en del att lära från Syd- och Västsverige. Det allra viktigaste enligt honom är det tar tid innan tydliga resultat kan skönjas.
– Det är ett pedagogiskt problem; med stora pengar och åtgärder vill man snabbt se fräscha hav fria från algblomning. Men nu börjar vi märka att något faktiskt händer.
– Det kan också vara så att det har funnits mer engagemang och kraftfullare åtgärder i södra Sverige och på västkusten, tillägger han.
Med de nya resultaten hoppas Jens Fölster på att stödet för satsningarna ökar. Ett av projekten kallas Greppa näringen, som UNT tidigare skrivit om. Det går ut på att ge kostnadsfri rådgivning till jordbrukare som både de och miljön tjänar på.
– Tidigare har det funnits många som hävdat att åtgärderna inte ger effekt. Förhoppningsvis kan stödet ökat nu. Greppa näringen exempelvis har framför allt fokuserat på södra Sverige, men andra delar skulle behöva mer resurser.
Resultaten kommer att presenteras i höst i rapporten ”HAVET 2012”, som ges ut av Havsmiljöinstitutet.