När ska man vabba egentligen?
När ska mitt barn vara hemma från dagis? Är det okej att skicka i väg en snorig dotter på morgonen? Eller stoppa in en alvedon i ett febrigt barn och hoppas att ingen märker något? Och hur länge ska barnet vara hemma?
Foto: Staffan Claesson
Det är såna här tankar som snurrar i huvudet hos många yrkesarbetande småbarnsföräldar när barnen blir sjuka.
Det svåraste är kanske att avgöra på morgonen är hur sjukt barnet är och om det behöver vara hemma.
- Snuva och förkylning är väldigt vanligt under vinterhalvåret. Det betyder inte att barnet ska vara hemma från dagis. En vanlig luftvägsinfektion hos ett i övrigt opåverkat barn är inget hinder för att delta i förskoleverksamheten, säger allmänläkaren Katarina Hedin, som skrivit en avhandling om infektioner hos småbarn.
När Katarina Hedin forskade om småbarnsinfektioner fann hon att barnen är inte alltid sjuka, fast de är snoriga.
- Det är allmäntillståndet som räknas om ditt barn klarar av en dag på förskolan. Ska dagisgruppen ut i skogen måste barnet orka följa med. De ska fungera som vanligt i de dagliga aktiviteterna.
Ett barn kan ha lite feber fast det inte är sjukt. Katarina Hedin kallar det för "aktivitetsfeber". Ligger febern hos ett barn som rör på sig mellan 37,8 och 38,0 behöver det inte vara feber på grund av sjukdom.
- Det är föräldrarna som känner barnet bäst. Feber är en flytande definition. Man måste titta på om barnet är hängigt eller inte, säger Katarina Hedin.
Barn i förskoleåldern har oftast luftvägsinfektioner och magsjuka. Under de första levnadsåren är det inte ovanligt att barn har 5-7 förkylningar per år. De som går på dagis har ofta ännu fler.
Under en vintermånad har till exempel 9 av 10 barn som är 1.5 år en luftvägsinfektion. Flest uttag för vård av sjukt barn sker i februari och mars.
Katarina Hedin tycker att förskolepersonal tillsammans med föräldrarna ska diskutera igenom vad som gäller på just deras dagis. Man kan ta upp frågan på ett föräldramöte.
- Riktlinjer för när barnen ska vara hemma eller inte är jätteviktiga att alla känner till. Oftast gör personalen en striktare bedömning. De tycker att ett snorigt barn bör stanna hemma men jag tycker att man måste acceptera det, annars skulle småbarnsföräldrar tvingas stanna hemma från jobbet väldigt ofta.
Antalet uttagna dagar för vård av sjukt barn ligger på samma nivå i dag som för tio år sedan. Det är knappt sju dagar per förälder och år. Men en av tre tar inte ut någon ersättning alls.
Och just frågan hur föräldrar löser bortavaro från jobbet är väldigt olika. Katarina Hedin fann i sin studie att när föräldrarna stannar hemma med sina barn så utnyttjar de socialförsäkringen sparsamt. En av tre begärde aldrig ut en enda vab-dag.
- Så långt det går tricksar föräldrarna. De byter arbetspass, får hjälp av mor-eller farföräldrar, flexar eller tar ut kompledigt. Ibland delar föräldrar som lever ihop på arbetsdagen. En stannar hemma på förmiddagen och får avlösning av den andra på eftermiddagen.
Föräldrarna som arbetar upplever inte att det är den ekonomiska förlusten som är besvärligast vid uttag av tillfällig föräldrapenning. Det största bekymret är att det blir trassel på jobbet. Lojaliteten mot arbetsgivaren upplevdes som väldigt stark bland föräldrarna.
- Man känner pressen från arbetsgivaren att inte hinna med jobbet och att kollegerna drabbas när man är hemma, säger Katarina Hedin.
Det bästa rådet hon ger för att få friskare barn är att tvätta händerna och låta snuviga barn vara ute och leka. När man är utomhus fördelas smittämnena över en större yta och smittdosen som når barnen blir mindre. Dessutom mår barn bra av att leka ute.
Lika mycket vab nu som förr
Ersättning för vård av sjukt barn gäller för barn upp till 12 år och omfattar 60 dagar per år.
1997 var snittuttaget 6,4 dagar per år och förälder. År 2007 låg uttaget på i snitt 6,8 dagar per år och förälder.
Flest dagar används för barn mellan två och tre år.
Så håller du smittorna borta hemma och på dagis:
Noggrann handhygien kan minska antalet luftvägsinfektioner hos ett barn med upp till 25 procent. Antalet magsjukeinfektioner kan minskas med hälften.
* Tvätta händerna före målitd och matlagning samt då snoriga näsor torkas.
* Nys i armvecket.
* Tvätta händerna efter toalettbesök.
* Använd flytande tvål och helst pappershandukar.
* Desinficera händerna efter ett blöjbyte
* Använd handsprit
När ska ditt barn vara hemma från dagis:
Om ditt barn har feber, inte orkar äta, är trött och hängig, kräks eller har diarré ska det stanna hemma från dagis.
Ett barn som inte orkar delta i förskolans aktiviteteter ska stanna hemma. Är barnet snorig men pigg och i övrigt opåverkad kan det gå på dagis.
Det är allmäntillståndet som räknas och du känner ditt barn bäst.
Ersättning för vård av sjukt barn gäller för barn upp till 12 år och omfattar 60 dagar per år.
1997 var snittuttaget 6,4 dagar per år och förälder. År 2007 låg uttaget på i snitt 6,8 dagar per år och förälder.
Flest dagar används för barn mellan två och tre år.
Så håller du smittorna borta hemma och på dagis:
Noggrann handhygien kan minska antalet luftvägsinfektioner hos ett barn med upp till 25 procent. Antalet magsjukeinfektioner kan minskas med hälften.
* Tvätta händerna före målitd och matlagning samt då snoriga näsor torkas.
* Nys i armvecket.
* Tvätta händerna efter toalettbesök.
* Använd flytande tvål och helst pappershandukar.
* Desinficera händerna efter ett blöjbyte
* Använd handsprit
När ska ditt barn vara hemma från dagis:
Om ditt barn har feber, inte orkar äta, är trött och hängig, kräks eller har diarré ska det stanna hemma från dagis.
Ett barn som inte orkar delta i förskolans aktiviteteter ska stanna hemma. Är barnet snorig men pigg och i övrigt opåverkad kan det gå på dagis.
Det är allmäntillståndet som räknas och du känner ditt barn bäst.
Så jobbar vi med nyheter