På Alsikegatan 4 jobbas det för fullt. Arbetsbänkar och redskap trängs med halvfärdiga produkter. Här monteras det som ska bli maskiner till läkemedels- och livsmedelsindustrin. Över varje bänk står en av de anställda djupt försjunken i sitt arbete . På AQ Elteknik i Uppsala har man inte en enda robot utan bara mänsklig arbetskraft.
– Visst är en robot pålitlig, de tuffar och går på i samma takt. Men den är inte kreativ. Och för att skapa bra produkter behövs kreativitet. De produkter vi gör här är också alldeles för komplexa för att en robot skulle klara av att göra arbetet, säger vd Tobias Hammar.
AQ Eltekniks sätt att arbeta stämmer väl överens med hur det ser ut i resten av landet. Ny forskning visar nämligen att det är människor som används när det kommer till komplex montering, och inte robotar som tidigare varit en föreställning.
Åsa Fasth är forskare på Chalmers och hon har gjort fallstudier på 13 olika företag, främst inom fordonsindustrin. Hon har tittat på hur produktionen ser ut i slutmonteringsprocessen, där arbetet ofta är komplext och innehåller många komponenter och varianter av en slutprodukt. Det hon sett är att man nästan alltid valt att använda människan och inte en robot.
– Gemene man tror nog att det mesta är automatiskt i svensk industri. Och så är det i det tidigare stadiet, när det gäller målning av karosser eller svetsning. Men i slutmonteringsprocessen stötte jag bara på en enda robot under hela min studie, säger Åsa Fasth.
En av anledningarna till att människan fortfarande har den viktigaste uppgiften är att man inte har robotar som är tillräckligt avancerade för att kunna utföra komplext arbete. På labbnivå jobbas det dock med att utveckla smarta robotar och artificiell intelligens. Men Åsa Fasth tycker att man borde värna om den mänskliga faktorn, även om robotar kan komma att utföra samma arbete.
– Jag tycker att vi ska ha människor i systemet. Det är den konkurrenskraft vi har i Sverige; att vi har många företag och att kreativitet är något naturligt i den svenska kulturen. Vi har väldigt mycket att vinna på den mänskliga faktorn.
Även Tobias Hammar skakar på huvudet när han får frågan om roboten kommer att ta över människans arbetsuppgifter inom industrin. Visst fyller robotarna sin funktion i dag, men snarare när det gäller tidskrävande och monotona uppgifter. Ofta är det också den typen av arbete som lätt ger belastningsskador.
– Med den skola och de universitet som vi har tillgång till i vårt samhälle har vi otroligt mycket kompetens. Då är det bortkastat och sätta en utbildad person på att skruva i skruvar på flera tusen stålplattor. Den kompetensen kan användas på bättre sätt, säger han.
Utifrån forskningsresultaten hoppas nu Åsa Fasth att industrier och företag ska tänka om från det invanda mönstret där effektivitet och kvantitet kommer först och där man väger lönekostnader mot maskinkostnader. Inte minst borde man sluta dela upp människor och robotar i svart och vitt.
– Automatisering förknippas ofta med robotar men där finns fler nyanser. Man kan göra dellösningar där man använder både människa och robot. Det finns så mycket teknik som ännu inte kommit till industrin, som smarta telefoner och ipads som kan underlätta arbetet. I snitt ligger nog industrin 15 år efter i tiden.