När pengarna inte räcker till

I fattiga barnfamiljer räcker inte pengarna till julklappar. Föräldrar tvingas vända sig till välgörenhetsorganisationer och tigga för sina barn. Julen är inte bara en tid av förväntningar, den är också skamfylld.

Susanne Alnesjö och Michael Hjerpe på Frälsningsarmén i Uppsala delar ut julklappar till familjer med tuff ekonomi.

Susanne Alnesjö och Michael Hjerpe på Frälsningsarmén i Uppsala delar ut julklappar till familjer med tuff ekonomi.

Foto: Patrik Lundin

Uppsala2011-12-22 11:01

Det finns över 220 000 barn i Sverige som lever i fattiga familjer. Det är vart tionde barn, enligt Rädda Barnen. Så här till jul märks det inte. I alla fall inte i köpcentrum och shoppinggallerior, där varor och drömmar möts. Alla tycks ha pengar att spendera. Men Susanne Alnesjö på Frälsningsarméns socialtjänst i Uppsala träffar de som inte har råd att fira jul. Frälsningsarmén delar varje år ut julklappar och matcheckar till familjer där pengarna inte räcker till.
– Julen handlar om samma sak för alla barn, oavsett om man är fattig eller rik. Fattiga barn längtar också efter julklappar men de får nöja sig med mindre och billigare, om det ens är tänkbart att de får några, säger hon.
I dessa familjer är det viktigast att ha mat på bordet, året om. Kring jul är det extra tufft. Frälsningsarmén har därför öppet hus innan julafton och bjuder på gröt och glögg och då får föräldrar hämta matcheckar och julklappar som skänks av privatpersoner.
– Vi har jättemycket julklappar, det är fantastiskt att det finns så många människor som vill ge, säger Susanne Alnesjö.

Hon tycker inte att man ska skambelägga den som är fattig. Ekonomisk utsatthet kan drabba vem som helst och det kan gå fort. Om bägge föräldrar blir arbetslösa eller drabbas av sjukdom, till exempel. Det finns ändå de som tycker att det är jobbigt och skäms för att gå till Frälsis. Men för barnens skull kommer de och hämtar matcheckar och julklappar. Enligt Rädda Barnen, som tidigare i år presenterade en rapport om barnfattigdom, blundar makthavarna för att den existerar i välfärdslandet Sverige. I deras definition på fattigdom används två mått: låg inkomststandard eller försörjningsstöd. Det är 11,5 procent av alla barn i Sverige som lever i familjer med antingen låg inkomststandard eller socialbidrag.
– Det blir extra tydligt under jul och andra storhelger för en familj som lever på marginalen. Julen kostar så mycket pengar, säger Lena Holm, generalsekreterare i Majblomman som är Sveriges största barnhjälpsorganisation och som arbetar för att bekämpa barnfattigdomen i Sverige.

Till jul skriver föräldrar och ber om bidrag för sina barn. Det är inga stora, dyra och lyxiga presenter de tänker köpa.
– Föräldrarna vill helst inte berätta för barnen att de söker bidrag, de vill göra en fin jul utan att det märks, säger Lena Holm.
Enligt en färsk enkätundersökning som Majblomman utfört delar en av fyra kommuner ut ett bidrag på mellan 300 och 500 kronor per barn till jul. Uppsala har inte svarat på enkäten. Enligt samma undersökning saknar en av tre kommuner barnomsorg under julhelgen.
– Det är tufft vid jul. Dels har föräldrarna ont om pengar, dels stänger dagis och fritids. Fattiga föräldrar känner sig pressade för att de inte har barnomsorg, de måste ta ut semester som de kanske inte har och tvingas ta tjänstledigt istället, vilket innebär ett stort inkomstbortfall, säger Lena Holm.

Majblomman har också frågat barnen vad de önskar sig till jul. På första plats kom en dator och på andra plats ett husdjur. Det bästa med julen var att vara med familjen. Det sämsta, tyckte barnen, var när föräldrarna stressade och inte hade tid för dem och inte heller råd att köpa julklappar. Samma svar ger även barn som lever under bättre ekonomiska förhållanden, påpekar Lena Holm.


"Deras dröm är att få se levande djur"

Majblomman är en ideell organisation som arbetar för ekonomiskt utsatta barn i Sverige. Här är exempel på julbidrag som föräldrar ber om.


”I år skulle jag vilja ge mina flickor en RIKTIG jul med RIKTIGA julklappar och se ett stort leende från dem, inte det påklistrade leendet med besviken blick. Alla kompisar frågar vad de fått i julklapp och i år vill jag att de ska vara stolta när de berättar.”

”Vi söker ett bidrag för mössa, vantar, overall, stövlar och varma vinterkläder”

”Min son går i sjunde klass och jag är sjukpensionär sedan flera år. Min son skulle bli glad om vi kunde köpa lite nya kläder och skor, det är så känsligt för honom att inte få vara fin i skolan. Han skulle också bli glad för en köpt julklapp, en kickboard. Han är värd allt, min kärlek, åh om ni kunde hjälpa till! ”

”Min sons pappa dog i cancer för två år sedan. Det är sorgligt för honom och det blir tydligt när julen kommer. Han saknar sin pappa och jag har inte ekonomiska möjligheter att göra något fint i jul. Han önskar sig vinterstövlar i julklapp och jag vet att han också önskar sig en dator men det säger han inte till mig.”

”Jag är en ung mamma som studerar och lever på studielån och det blir inte möjligt att göra något extra för min son. Till julen skulle jag vilja ge honom medlemsavgiften till fotbollen, varma vinterkläder och någon rolig julklapp.”

”Vi har det knapert men är lyckliga och gör mycket roligt och billiga saker tillsammans. Men nu kommer julen med extra kostnader och jag vet inte hur jag ska få ihop det. Mina döttrar är jätteintresserade av djur och natur och vi brukar gå på Naturhistoriska museet och nu är deras dröm att få gå på Universeum och se levande djur, men det är dyrt. Det kostar 99 kr för barn och 160 kr för vuxen.”

”Mina pojkar är fina och kämpar på med skolan och sköter sig. De har planer på att söka till universitetet efter gymnasiet. Jag blev varslad förra året och stämplar och jobbar som timmis när det går. Det är tufft och jag handlar mycket på second hand och vi lyckas klara oss bra. Men i jul skulle jag vilja köpa något fint till pojkarna i julklapp och åka till mormor och morfar. Det känns jobbigt att skriva men ni ska veta att mina pojkar är jättefina som andra barn.”

”Min son önskar sig skridskor i julklapp. Hans vänner ska åka skridskor här på jullovet för de har öppet i ishallen. Då kan han vara med och slipper sitta och titta på när de andra har skoj. Jag studerar och har jätteknapert och ingen som kan hjälpa mig.”

9,4 PROCENT AV LÄNETS BARN FATTIGA

Barnfattigdomen i Sverige har börjat öka igen efter flera års nedgång och klyftan mellan rika och fattiga barn ökar, enligt Rädda Barnen. I dag räknas 11,5 procent av alla barn som fattiga. 1991 var siffran 22 procent.

Barnfattigdomen är fem gånger så hög bland barn med utländsk bakgrund som bland barn med svensk bakgrund och tre gånger så hög bland barn till ensamstående föräldrar som bland barn till föräldrar som bor ihop. Värst drabbade är barn till ensamstående föräldrar med invandrarbakgrund där vartannat barn lever i ekonomisk utsatthet.

Enligt siffror från Rädda Barnen är 9,4 procent av alla barn i Uppsala län fattiga. Men skillnaderna i länet är stora.

Siffror för Uppsala län 2008
Uppsala
10,4 procent
Tierp 11,5 procent
Håbo 6,6 procent
Knivsta 4,6 procent
Enköping 8,2 procent
Östhammar 7 procent
Heby 10,1 procent
Älvkarleby 10,1 procent
Riket 11,5 procent

Källa: Rädda Barnens rapport om Barnfattigdom från 2010, publicerad i februari 2011.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om