När mamma fick tvättmaskin
Karl-Erik Andersson i Jung lade på det sättet grunden till ett av Västergötlands och Sveriges mest framgångsrika företag, vitvarutillverkaren Cylinda. Berättelsen finns i boken Fånga Platsen, utgiven av Studieförbundet Näringsliv och samhälle i samarbete med Centrum för näringslivshistoria, Jernkontoret, Riksantikvarieämbetet och Tekniska museet. Författare är Anders Johnson, tidigare bland mycket annat chefredaktör för DN (och en gång ledarskribent i UNT) och numera expert på svensk företagshistoria.
På mer än 550 sidor går Johnson igenom "det företagsamma Sverige", region för region, kommun för kommun. Boken är på en gång en lysande historieskildring och en inspirerande guidebok. Den kultur- och industrihistoriskt intresserade kan ha den i handen och med hjälp av bilder, kartor och fascinerande personporträtt leta sig fram till sevärdheter och tänkvärda händelser från Strömstad till Haparanda.
Det riktigt tänkvärda är förstås vad denna guidebok säger om hur dagens Sverige kom till - och om hur det skulle ha kunnat se ut i stället, om landet saknat näringsfrihet, fri företagsamhet, decentraliserad kapitalbildning, fri handel och fria marknader - alltså det som slagordsmässigt och nedlåtande brukar kallas för "kapitalism". Just i dessa tider, när en del förespråkar att "kapitalismen" ska avskaffas i den globala finanskrisens spår är Anders Johnsons guidebok också en nödvändig vägledning för tankar och debatt om det ekonomiska systemet.
Alternativet till marknadsekonomi är planekonomi, som i sin tur förutsätter att den som planerar, alltså staten, har kontroll över alla viktiga företag. Vem tror att den statliga planmyndigheten hade godkänt att Karl-Erik Andersson fick ta upp beställningar utanför den gällande produktionsplanen för tvättmaskiner? Vem tror att samma myndighet hade tolererat att Anderssons tvättmaskin sålde så bra att den hotade kundunderlaget för de sämre maskiner som tillverkades av statens företag? Vem tror att Andersson hade fått lån för att utveckla sin idé när den statliga monopolbanken hade sagt nej - för det hade den naturligtvis gjort? Vem tror att han hade kunnat rekrytera arbetskraft när planmyndigheten prioriterade annat?
Och exemplet med Karl-Erik Anderssons tvättmaskin kan upprepas tusentals gånger. Polkagrisarna finns för att änkan Amalia Eriksson tilläts öppna bageri i Gränna 1859 redan några år innan näringsfriheten formellt infördes 1864. Träprodukterna från Edsbyverken finns i tusentals svenska hem för att den självlärde torparsonen Olof Johansson engagerade sig i alla tänkbara företag (liksom i nykterhetsrörelsen och det frisinnade partiet) decennierna kring år 1900. Bostongurka finns för att den judiske flyktingen Herbert Felix 1952 kom på hur man skulle använda gurkrester som annars hade kastats bort.
Vi hade kanske överlevt utan dessa produkter. Men risken är att det vi hade fått i stället hade varit av samma slag som den osäljbara plastcykeln Itera - ett av de exempel på misslyckade produkter som också finns i Anders Johnsons bok. Det mesta blev fel och statliga Procordia tog över produktionen av regionalpolitiska skäl. Utan marknadsekonomins fria konkurrens hade kunderna inte haft något alternativ. Men Procordia klev av redan efter tre år, 1985, eftersom man onekligen verkade i ett "kapitalistiskt" samhälle.
En av många slutsatser i Fånga platsen är att ekonomisk utveckling handlar om mer än teknik, till exempel om lagstiftning och attityder. En annan är att kvinnors och invandrares betydelse ofta underskattas grovt. En tredje är att utveckling också innebär misslyckanden och avveckling. Men om människor inte fritt kan pröva nya idéer sker ingen utveckling alls. Den möjligheten ger bara "kapitalismen".
Så jobbar vi med nyheter