När både vintern och sommaren kom av sig
Som en enda lång höst var vintern tills våren plötsligt dök upp i februari för att försvinna igen i snön. Vi har tagit reda på hur djuren och växterna påverkats av det konstiga klimatet. Är fjärilen förvirrad och grävlingen vresig nu när den riktiga vintern uteblivit?
Foto: Pelle Johansson
När det regnar mycket blir marken mättad med vatten och det blir syrebrist i jorden. Växternas rötter drabbas, men konsekvenserna av detta har forskarna inget resultat på. Vad som tydligt syns är att daggmaskarna kommer upp ur marken för att andas. Men det är knappast ett bättre alternativ. Daggmaskarna klarar inte solens UV-strålning och blir dessutom ett lätt byte för fåglarna.
Fästingar
Det senaste året har varit ett enda stort kalas för fästingarna. Fästingarna har inte några ögon och styrs därför inte av dagsljusets längd utan av värmen i luften. I år har fästingarna varit
i gång hela vintern eftersom de vaknar när dygnstemperaturen är runt fem plusgrader och luftfuktigheten är hög. Redan nu har det rapporterats om en del borreliafall.
Fjärilar
De flesta insekter i Sverige mår bra och märker inte av den varma vintern eftersom de är gjorda för stora temperaturskillnader. Fjärilarna är dock en av de få insekter som påverkas. Redan i februari kunde man skymta några yrvakna citronfjärilar. Hade de tur hittade de en tussilago att suga nektar ur. Fjärilarna är dock inte dummare än att de kryper tillbaka till sin sovplats när de upptäcker att de är för tidigt uppe.
Hassel
Hasseln blommade rekordtidigt i år, redan i januari. Men eftersom det snöade när det var dags för pollenkornen att spridas med vinden kan blomningen ha blivit förstörd. Detta kan innebära att hasselnötterna blir färre i år. Ekorrarna och nötväckorna är de djur som i så fall kommer att sakna nötter i sitt skafferi i höst. Och med mindre mat är risken stor att ungarna blir färre.
Trädgårdsväxter
Våra vanligaste trädgårdsväxter är tåliga och vana vid ett ostadigt klimat. Några växter som mår bättre i den milda temperaturen är de som vi hämtat från sydligare klimatzoner. Vinstocken, magnolian och Gravensteinäpplet kommer vi att kunna se mer av i Uppland, tror forskarna. I Börjeparken i Uppsala har kommunen planterat en magnolia, och den mår enligt uppgift väldigt bra.
Skogsharen
Skogsharen lever farligt. Som en eldboll har den farit fram i den gröna skogen under vintern och varit en lättfångad munsbit för till exempel räv (som blivit fler tack vare det varma klimatet). Skogsharen får nämligen sin vita päls oberoende av hur mycket snö som faller. Den ansätts dessutom av fler sjukdomar när bakterierna överlever i värmen. Som om inte detta vore nog föder skogsharen bara två kullar med ungar om året, till skillnad från fältharen som föder fyra.
Mördarsniglar
På västkusten letade sig de första mördarsniglarna fram redan i februari. Liksom fästingarna styrs de av luftfuktigheten och värmen. Mördarsniglarna behöver en medeltemperatur på åtta plusgrader ungefär. Det finns en risk för att mördarsniglarna blir fler i år, eftersom deras säsong har förlängts.
Grävling
Grävlingen är inte vresigare än vanligt i år, eftersom den gärna går och lägger sig igen om den upptäcker att den lurats upp för tidigt ur sin dvala. Den kan dock vara lite hungrigare den här våren när andra rovdjur hunnit äta upp sorkarna som haft svårt att gömma sig i skogen när snön uteblivit. Björnen, däremot, har sovit tungt hela vintern, uppger forskarna.
Källor:
Håkan Sand, Sven Brunberg, Gunnar Jansson, Andreas Seiler, forskare på Grimsö forskningsstation
Jon Ågren, professor i växtekologi, Uppsala universitet
Tomas Zicha, akademiträdgårdsmästare på Botaniska trädgården
Mats Björklund, professor i zooekologi, Uppsala universitet
Mattias Iwarsson, forskare vid Centrum för biologisk mångfald, SLU
Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog på Naturhistoriska riksmuseet, Stockholm
Så jobbar vi med nyheter