Nanoteknik kan vara skadligt för kroppen
Syntetiskt framställda så kallade peptider, avsedda att användas som nanoteknologiska verktyg inom medicinen, kan inne i kroppen starta en sjukdomsprocess som leder till abnorma och farliga inlagringar av protein i olika organ.
- Våra försök har visserligen gjorts på möss, men de pekar ändå på vikten av att grundligt värdera säkerheten hos sådana konstgjorda små peptider innan de över huvud taget börjar prövas på människor, säger Per Westermark, professor i patologi vid Uppsala universitet.
Nano betyder miljarddels och de material som tas fram inom nanotekniken är alla mindre än en miljarddels meter i diameter. Dit hör till exempel konstgjorda små proteiner, peptider, som är tänkta att bilda längre trädlika strukturer kring vilken ny vävnad kan byggas upp, till exempel för att reparera skador på skelettet.
- Men i våra försök ser vi att det inte alls är säkert att sådana peptidtrådar eller fibriller fungerar på detta ordnade sätt, utan tvärtom kan fungera som ett slags kärna kring vilken en sorts abnorma inlagringar av protein som kallas amyloid byggs upp, säger Per Westermark.
Alzheimers sjukdom, galna ko-sjukan och Creutzfeld Jakobs sjukdom är exempel på fruktade sjukdomar som kännetecknas av inlagringar av amyloid i hjärnan. Men också vid flera andra sjukdomar sker abnorma proteininlagringar, fastän med andra proteiner, i andra organ.
Dit hör till exempel så kallad AA-amyloidos, som ibland uppstår hos patienter med någon inflammation i kroppen, till exempel vid ledgångsreumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar och kronisk malaria eller tuberkulos.
- Amyloiden vid AA-amyloidos kan uppstå i snart sagt vilket organ som helst, utom hjärnan. Den är uppbyggd av AA-proteinet, som tillverkas av levern under inverkan av inflammatoriska celler i kroppen. När processen väl startat går den inte att stoppa, åtminstone inte så länge som inflammationen pågår. Ju mer AA-protein kroppen tillverkar, desto snabbare växer amyloiden, säger Per Westermark.
Hans forskargrupp i Uppsala och Linköping har utvecklat en djurmodell för att studera AA-amyloidos. I den har de nu också testat hur mössen reagerat när de fått fibriller uppbyggda av syntetiska peptider injicerade. Sammanlagt 13 olika syntetiska peptider, som tagits fram av ett amerikanskt nanoteknologiskt företag, har testats.
Möss som behandlats med syntetiska fibriller, men inte jämförelsemöss som bara fått koksalt, utvecklade i flera fall snabbt omfattande inlagringar av amyloid i olika organ.
- Trots att de injicerade fibrillerna bestått av helt andra ämnen än AA-proteinet har flera av dem bildat ett slags kärna kring vilken det AA-protein som mössen tillverkat klumpat fast och på så sätt fortlöpande bildat allt större abnorma proteininlagringar, säger Per Westermark.
Nanoteknologin ger hopp om nya möjligheter att behandla en rad olika sjukdomar. Per Westermark förstår entusiasmen, men framhåller vikten av att skynda långsamt innan helt nya teknologier tas i bruk. Han ser den nya studien som en klar varningssignal.
Det behövs mycket mer forskning för att kunna besvara frågan om samma sak som vi ser hos mössen också kan dra i gång hos människor om de skulle behandlas med fibriller uppbyggda av syntetiska peptider. I synnerhet patienter med inflammatoriska sjukdomar skulle kunna vara en riskgrupp, säger Per Westermark.
Så jobbar vi med nyheter