Några dagar innan midsommar förra året vaknade Uppsalabon Anna, 24, upp till en meddelandeförfrågan på Facebook. En okänd man med tyskt klingande namn ville komma i kontakt med henne. ”Jag har bilder på dig” löd meddelandet på engelska. ”Vilken sorts bilder?”. ”Nakenbilder”.
– Det var en chock. Jag kunde inte hålla illamåendet inne, berättar Anna, som egentligen heter något annat.
Det skulle visa sig att hennes före detta pojkvän från tonåren delat nakenbilderna med den tyske mannen via en sajt på nätet. När tysken sedan ville ha fler bilder, berättade expojkvännen vem hon var och hur hon kunde nås.
– När jag konfronterade mitt ex, nekade han först, men var till slut tvungen att erkänna. Han hade delat bilderna på en minderårig mig för att få bilder i utbyte från tysken, säger hon.
Anna försökte glömma vad som hänt, men när hon ett år senare fortfarande mådde dåligt, gjorde hon en polisanmälan. Ett par veckor senare fick hon veta att hon fått avslag på sin anmälan för att polisen inte kunde se att hon blivit utsatt för något brott.
På Uppsalapolisen kan man av sekretesskäl inte diskutera enskilda fall, men säger att generellt görs en bedömning av hur många som tagit del av materialet.
– Oftast så tittar man på spridningen, har det exempelvis delats med flera tusen på nätet så kan det bli något. Men bedömningen är ganska svävande när det gäller ärekränkningsbrott, det är inte lika självklart som när det gäller en stöld där något har tagits som har ett tydligt värde, säger Håkan Wessblad Andersson, inspektör vid Uppsalapolisen.
Amanda Redin, verksamhetschef vid Institutet för juridik och internet ställer sig frågande till polisens bedömning.
– Det man tittar främst på när det gäller förtalsbrott är hur spridningen påverkat omgivningens syn på den drabbade, säger hon och fortsätter:
– Det finns väldigt dåligt skydd i svensk lag för någon som utsatts för den här typen av brott. Straffrätten som den ser ut idag är otillräcklig för att täcka de kränkningar som skett i samband med nya möjligheter att dela material på nätet. Det är väldigt ovanligt att någon döms, oftast läggs ärenden ned redan under förundersökningen.
Enligt Amanda Redin står hoppet till ett förslag om en lagändring där en särskild brottsrubricering, ”olaga integritetsintrång”, ska kriminalisera hämndporr och annan spridning av nakenbilder.
Men för Uppsalabon Anna är det viktigaste inte att hennes före detta pojkvän ska straffas eller att hon ska få skadestånd. Hon hoppas istället på att hennes historia ska få folk att tänka om.
– Jag är besviken på rättssystemet, men också på de reaktioner jag fått från bekanta. Många har sagt ”Åh stackars din pojkvän”, som om att det skulle vara synd om den kille jag är tillsammans med nu för att hans flickvän besudlats. Det säger något om synen på det här – ungefär som ”tjejer, skyll er själva”, säger hon.