Myten om flickan ska spräckas
Flickforskningen sätter fokus på flickan och spränger könsstereotypa myter om hur flickor får vara. Nu samlas landets flickforskare i nystartade nätverket Flickforsk!
Maria Margareta Österholm, doktorand i litteraturvetenskap med genusinriktning vid Uppsala universitet.
Foto: Kattis Strömberg
- SannaMaria gör sin egen version av flickrollen. Hon både passar in och inte passar in och förändrar därmed rollen inifrån, genom överdrifter och små missuppfattningar, säger Maria Margareta Österholm, doktorand i litteraturvetenskap med genusinriktning vid Uppsala universitet.
Maria Margareta Österholm forskar på litterära flickor som SannaMaria. På dem som inte kan eller vill vara en "riktig flicka", utan som på olika vis utmanar ramarna för vad en flicka får vara. Flickor som är stolta över att vara något annat än "vanliga" eller "normala". Men som samtidigt ofta far illa, hamnar utanför och blir betraktade som märkliga.
I svenska romaner utgivna mellan 1980 och 2005 har hon hittat en rad berättelser som problematiserar flickrollen. Monika Fagerholms Diva är en, Aliide Aliide av Mare Kandre, Flickorna av Malin Lindroth och Evelyn Spöke av Maria Hede några andra.
- Min passion för ämnet väcktes för ett par år sedan när man i olika debatter efterlyste mer politisk samtidslitteratur. Som om den inte existerade. Det provocerade mig. Själv tyckte jag att det fanns så mycket feministisk samtidslitteratur.
Skildringar av flickor som mår dåligt, som inte passar in i den flickroll som erbjuds - självklart är det politisk litteratur. Bara det att det inte uppmärksammades som det, säger Maria Margareta Österholm.
Hon kände sig manad att själv fylla den luckan. Att synliggöra den politiska dimensionen och den feministiska potentialen i delar av samtidslitteraturen. Och därmed också ge ett annat perspektiv på flickorna i berättelserna. De är inte bara sjuka eller konstiga. Snarare stångas de mot rådande normer, kämpar på olika vis för överlevnad. Där finns en styrka.
Nyligen har Maria Margareta Österholm varit med och startat det nationella nätverket Flickforsk! International network for girlhood studies. Det består av samhällsvetenskapliga och humanistiska forskare som studerar flickor ur olika perspektiv.
Den så kallade flickforskningen är ett växande, men fortfarande ganska okänt, forskningsfält inom genusvetenskapen.
Flickforskning handlar om att studera flickors historia, kultur, liv och samhällsvillkor ur genusperspektiv och om att vrida och vända på begreppet flicka. Vad ordet flicka innebär och vad det associeras med.
För vad är egentligen en flicka? En ung person av kvinnligt kön, skulle väl de flesta svara. Men ordet flicka inbegriper mycket mer än så, och varierar med exempelvis tid, plats, klass, etnicitet och ålder.
- Men generellt har det "flickiga" i samhället låg status. Flickor betraktas ofta som offer, anses svaga, passiva och späda. Det här är myter och vanföreställningar som flickforskningen vill spräcka, säger Eva Söderberg, lektor i litteraturvetenskap vid Mittuniversitetet i Härnösand och koordinator för Flickforsk!
Något som Maria Margareta Österholm håller med om.
- När man tänker på en flicka, ser man kanske en ordentlig och lite präktig person framför sig, med flätor och förkläde. Men det finns så många andra sätt att vara flicka på, vilket forskningen kan undersöka och synliggöra, säger hon.
Exempel på ny kunskap som kan rucka på den här typen av fördomar är historikern Bodil Formarks studier av den svenska flickscoutrörelsen.
- Hon visar att flickscouterna var en plantskola för kvinnligt ledarskap. Flickscouterna var en rörelse där flickor tog plats. Men det har inte uppmärksammats tidigare. I stället har man sett ner på flickscouter som reaktionära och högborgerliga - något som var mer ofarligt, passade bättre in i mallen. Det var ju pojkarna som skulle vara ledare, säger Eva Söderberg.
Nätverket FlickForsk! vill vara en plattform för genusforskare med intresse för flickors villkor. Här ska nya infallsvinklar, diskussionsämnen och kontakter kunna uppstå. Flera workshops är planerade och man har inlett ett samarbete med flickforskare från USA och Finland, länder där "girlhood studies" har en längre tradition än i Sverige, och är mer uppmärksammat. 2010 ska ett internationellt flickforskningssymposium arrangeras. Ambitionen är också att göra en antologi.
Ett viktigt syfte med nätverket är att bättre nå ut till allmänheten med den samlade kunskapen.
- De som jobbar inom skolan, vården, idrotten eller med socialt arbete är ofta intresserade av genusfrågor och kan ha glädje av våra resultat, säger Eva Söderberg.
Läs mer av forskare i nätverket Flickforsk!
The making and breaking of a female culture. The history of Swedish physical education 'in a different voice' (2004) av Barbro Carli.
Den här avhandlingen handlar om den svenska skolgymnastikens utveckling, med särskilt fokus på de kvinnliga lärarnas möjligheter och insatser, samt på flickors situation i skolgymnastiken/idrotten.
Flickan i medicinen. Ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930 (2007) av Anna-Karin Frih.
Handlar om flickors hälsa, sjukdomar och ideal kring sekelskiftet 1900 och framåt. Avhandlingen visar att flicksjukligheten i ett historiskt perspektiv är föränderlig och att den tidens föreställningar om sjuklighet och kön uppstod i ett specifikt sammanhang.
Chicklit - från glamour till vardagsrealism (2008) av Maria Nilson.
Presenterar och diskuterar den genre som kallas chicklit, en genrebenämning som innehåller en mängd olika typer av populärkulturella böcker för flickor och kvinnor.
Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit (2004) av Eva Söderberg.
Avhandlingen visar hur Kulla-Gullasviten förhåller sig till den flickbokslitterära traditionen och hur texterna har potential att låta sig läsas på olika nivåer. Särskilt Askungemotivet är dynamiskt och pekar mot lager av betydelser och meningssammanhang som handlar om identitetssökande och kvinnoblivande.
Lena Cronqvist: Reflections of girls (2006) av Katarina Wadstein MacLeod.
Avhandling som undersöker motivkretsen med flickor i konstnären Lena Cronqvists verk. Denna skildrar flickor på ett sätt som går stick i stäv mot den oskuldsfulla respektive sexualiserade fläckighet som har varit tongivande inom bildkonsten.
Förklädda flickor. Könsöverskridning i svensk ungdomsroman (2005) av Maria Österlund.
Den här avhandlingen ställer frågor kring text och kön. Förklädnadsmotivet och könsöverskridning i svenska ungdomsböcker från 1980-talet ställs i relation till tidigare och senare decenniers flickskildringar.
The making and breaking of a female culture. The history of Swedish physical education 'in a different voice' (2004) av Barbro Carli.
Den här avhandlingen handlar om den svenska skolgymnastikens utveckling, med särskilt fokus på de kvinnliga lärarnas möjligheter och insatser, samt på flickors situation i skolgymnastiken/idrotten.
Flickan i medicinen. Ungdom, kön och sjuklighet 1870-1930 (2007) av Anna-Karin Frih.
Handlar om flickors hälsa, sjukdomar och ideal kring sekelskiftet 1900 och framåt. Avhandlingen visar att flicksjukligheten i ett historiskt perspektiv är föränderlig och att den tidens föreställningar om sjuklighet och kön uppstod i ett specifikt sammanhang.
Chicklit - från glamour till vardagsrealism (2008) av Maria Nilson.
Presenterar och diskuterar den genre som kallas chicklit, en genrebenämning som innehåller en mängd olika typer av populärkulturella böcker för flickor och kvinnor.
Askunge, madonna eller feminist? Kontextuella läsningar av Martha Sandwall-Bergströms Kulla-Gullasvit (2004) av Eva Söderberg.
Avhandlingen visar hur Kulla-Gullasviten förhåller sig till den flickbokslitterära traditionen och hur texterna har potential att låta sig läsas på olika nivåer. Särskilt Askungemotivet är dynamiskt och pekar mot lager av betydelser och meningssammanhang som handlar om identitetssökande och kvinnoblivande.
Lena Cronqvist: Reflections of girls (2006) av Katarina Wadstein MacLeod.
Avhandling som undersöker motivkretsen med flickor i konstnären Lena Cronqvists verk. Denna skildrar flickor på ett sätt som går stick i stäv mot den oskuldsfulla respektive sexualiserade fläckighet som har varit tongivande inom bildkonsten.
Förklädda flickor. Könsöverskridning i svensk ungdomsroman (2005) av Maria Österlund.
Den här avhandlingen ställer frågor kring text och kön. Förklädnadsmotivet och könsöverskridning i svenska ungdomsböcker från 1980-talet ställs i relation till tidigare och senare decenniers flickskildringar.
Så jobbar vi med nyheter