Greta föddes i Tyskland på 1800-talet, men bodde och levde i Uppsala. När hennes man och son dog startade hon kaféet Gretas kafferep, som låg i anslutning till hennes hem i centrala Uppsala.
– Kriget höll på att bryta ut och hon skrev 'hur ska det här året sluta?' i sin dagbok. Men det fick hon aldrig reda på, säger Cecilia Eriksson, en av skådespelarna i Arkivteatern.
Greta mördades nämligen i sitt eget hem på valborgsmässoafton 1940.
Akrivtatern är en grupp på sex personer som gick teaterlinjen på Wiks folkhögskola ihop.
– När vi hade gått ut ville vi ha ett projekt så att vi kunde fortsätta göra teater tillsammans, berättar Cecilia Eriksson.
Sagt och gjort. Efter tips av Cecilias mamma, som jobbar på Landsarkivet i Uppsala, fick de upp ögonen för historien om Greta genom dagboksanteckningar, polisprotokoll och en hel del föremål.
– Bland annat kläderna hon dog i, lampsladden hon blev bunden med, trasan hon kvävdes med – allt från polisutredningen finns sparat på arkivet, till och med naglar och hår. Jag tyckte det var jättejobbigt att se alla saker, det blev väldigt nära eftersom man har fått läsa om hennes känslor utifrån det hon skrev i sin dagbok, säger Cecilia Eriksson.
Utifrån materialet på arkivet skapade de pjäsen Mordet på Gretas kafferep som visas på Vox Publikum på fredag (premiären var i torsdags).
Den allra första scenen i pjäsen utspelar sig den 1 maj 1940 klockan 10.45, dagen efter att Greta mördats. Sedan följer de mordutredningen – och de många konspirationsteorier som finns om Gretas mördare.
– Man vet inte vem som gjorde det. Det finns en teori om att det var en kafébesökare, eller att Greta var en tysk spion, eller att det var en teologstudent eftersom Fjellstedtska skolan låg intill. Det skulle också kunna vara en man som beställde en taxi till Akademiska sjukhuset samma natt som hon dog.
Ni heter Arkivteatern – blir det fler pjäser utifrån arkivmaterial?
– Just nu har vi bara tänkt på det här, men vi har diskuterat att vi kanske skulle göra något mer sen.