På den här hyllan gjordes flaskfynden.
På flera ställen hänger spindelväv och man måste böja rejält på knäna för att ta sig fram i gången som leder fram till matkällaren som är dold bakom ett förråds- och pannrum.
Väl inne i källaren står de snyggt uppradade på en hylla – ett tjugotal vinflaskor med oidentifierat innehåll.
– Utifrån utseendet på enbart flaskorna kan man nog säga att de är tillverkade på 1920-talet och är av typen Bourgogne, säger Bertil Lundvik, vinexpert hos föreningen Munskänkarna i Uppsala.
Källaren ligger i ett av de hus som UNT köpt och dit tidningens redaktionella och administrativa verksamhet ska flytta under 2026.
På plats i matkällaren där fynden gjordes. Från vänster Bertil Lundvik, Per Steensen och Ludvig Johansson från UNT.
För Bertil Lundvik och kollegan Per Steensen räcker det med en snabb okulär besiktning i dunklet i källaren för att slå fast vad det handlar om.
– Det är naturvin gjort med rabarber, säger Per Steensen.
Självklart ska innehållet undersökas mer noggrant. Duon granskar flaskorna som har kork samt ett lager av förseglingsvax av paraffin ovanpå korken. Vaxet ska ge ett extra skydd mot att innehållet i flaskan skadas.
– Tycker vi ska testa någon flaska där vaxet är borta och några där det sitter kvar. Det kan bli intressant att se hur kork och vin påverkats av att vaxet försvunnit, säger Bertil Lundvik.
De tar med sig fyra flaskor från källaren och ställer upp dem på ett bord ute på gården där vi ska göra provningen.
Per Steensen öppnar den första flaskan där vaxet är intakt och häller upp innehållet i ett glas. Han granskar färgen, luktar och konstaterar:
– Det luktar vinäger, alkohol och lite vin.
Säker på innehållet tar han en liten smutt.
– Det smakar mest vinäger, men det har även ett litet drag av vin.
Granskning av flaskfynd.
Bertil Lundvik förklarar att han noterat att vinet hade förvarats stående i källaren.
– Vinet ska förvaras liggande. Det håller korken fuktig. Blir korken torr kan luft komma in flaskan och oxidera vinet, vilket påverkar smaken negativt.
Mörker och dunkel i gången ner till matkällaren. Här ser vi UNT:s journalist Maja Kullered.
Provningen fortsätter sedan med flaska två och tre. Flaska tvåa har skadat vax.
– Skadan på vaxet samt att vinet förvarats stående har gjort att vinet oxiderats, vilket gör det odrickbart, säger Bertil Lundvik.
Ingen av dem provar det vinet. Inte heller vin nummer tre faller någon av dem i smaken. Per Steensen smakar lite, men spottar snabbt ut det.
– Det var extremt surt vitt vin.
Vad kan man säga om vinets ålder?
– Korkarnas kvalitet och vaxet gör att det troligtvis handlar om vin från någonstans mellan 1940 och 1950. Karaktären på innehållet säger också att vinet stått ganska länge för att nå dit där det är nu, det understryker att det är vin från den här tidsperioden, säger Per Steensen.
Var det vanligare att man gjorde vin på det här sättet längre tillbaka?
– Ja, allra helst om man hade en egen trädgård där man kunde plocka rabarber (rabarber växer fortfarande i trädgården på Nedre Slottsgatan). Här har man hällt på lite vin i flaskan och sedan fyllt på med rabarber och satt på kork och vax, säger Bertil Lundvik.
Annons Åttans matsalar 1916.
På gården på Nedre Slottsgatan har det funnits en restaurang som hette Åttans matsal. Om flaskorna kommer därifrån eller från någon som bott i husen innan de togs över av Region Uppsala är oklart.
– Det är omöjligt att säga, men det är spännande när den här typen av upptäckter görs och att man får vara med och testa dem, säger Per Steensen.
Den som hittade flaskgömman var UNT:s fastighetsskötare Ludvig Johansson.
– Det här var inget som nämndes när vi tog över huset. Jag hittade flaskorna av en tillfällighet.
Matkällaren med krokar i taket. Platsen där huset ligger var tidigare en del slottsträdgårdarna i Uppsala.
Gången som leder fram till matkällaren. Har får man gå krökt om man är lite längre.
Spaning in i mörkret.
Auktion på Åttans matsalar.
Klipp från text om Åttans matsalar i avdelningen "Förr och nu" i UNT.