PÄ flera stÀllen hÀnger spindelvÀv och man mÄste böja rejÀlt pÄ knÀna för att ta sig fram i gÄngen som leder fram till matkÀllaren som Àr dold bakom ett förrÄds- och pannrum.
VĂ€l inne i kĂ€llaren stĂ„r de snyggt uppradade pĂ„ en hylla â ett tjugotal vinflaskor med oidentifierat innehĂ„ll.
â UtifrĂ„n utseendet pĂ„ enbart flaskorna kan man nog sĂ€ga att de Ă€r tillverkade pĂ„ 1920-talet och Ă€r av typen Bourgogne, sĂ€ger Bertil Lundvik, vinexpert hos föreningen MunskĂ€nkarna i Uppsala.
KÀllaren ligger i ett av de hus som UNT köpt och dit tidningens redaktionella och administrativa verksamhet ska flytta under 2026.
För Bertil Lundvik och kollegan Per Steensen rÀcker det med en snabb okulÀr besiktning i dunklet i kÀllaren för att slÄ fast vad det handlar om.
â Det Ă€r naturvin gjort med rabarber, sĂ€ger Per Steensen.
SjÀlvklart ska innehÄllet undersökas mer noggrant. Duon granskar flaskorna som har kork samt ett lager av förseglingsvax av paraffin ovanpÄ korken. Vaxet ska ge ett extra skydd mot att innehÄllet i flaskan skadas.
â Tycker vi ska testa nĂ„gon flaska dĂ€r vaxet Ă€r borta och nĂ„gra dĂ€r det sitter kvar. Det kan bli intressant att se hur kork och vin pĂ„verkats av att vaxet försvunnit, sĂ€ger Bertil Lundvik.
De tar med sig fyra flaskor frÄn kÀllaren och stÀller upp dem pÄ ett bord ute pÄ gÄrden dÀr vi ska göra provningen.
Per Steensen öppnar den första flaskan dÀr vaxet Àr intakt och hÀller upp innehÄllet i ett glas. Han granskar fÀrgen, luktar och konstaterar:
â Det luktar vinĂ€ger, alkohol och lite vin.
SÀker pÄ innehÄllet tar han en liten smutt.
â Det smakar mest vinĂ€ger, men det har Ă€ven ett litet drag av vin.
Bertil Lundvik förklarar att han noterat att vinet hade förvarats stÄende i kÀllaren.
â Vinet ska förvaras liggande. Det hĂ„ller korken fuktig. Blir korken torr kan luft komma in flaskan och oxidera vinet, vilket pĂ„verkar smaken negativt.
Provningen fortsÀtter sedan med flaska tvÄ och tre. Flaska tvÄa har skadat vax.
â Skadan pĂ„ vaxet samt att vinet förvarats stĂ„ende har gjort att vinet oxiderats, vilket gör det odrickbart, sĂ€ger Bertil Lundvik.
Ingen av dem provar det vinet. Inte heller vin nummer tre faller nÄgon av dem i smaken. Per Steensen smakar lite, men spottar snabbt ut det.
â Det var extremt surt vitt vin.
Vad kan man sÀga om vinets Älder?
â Korkarnas kvalitet och vaxet gör att det troligtvis handlar om vin frĂ„n nĂ„gonstans mellan 1940 och 1950. KaraktĂ€ren pĂ„ innehĂ„llet sĂ€ger ocksĂ„ att vinet stĂ„tt ganska lĂ€nge för att nĂ„ dit dĂ€r det Ă€r nu, det understryker att det Ă€r vin frĂ„n den hĂ€r tidsperioden, sĂ€ger Per Steensen.
Var det vanligare att man gjorde vin pÄ det hÀr sÀttet lÀngre tillbaka?
â Ja, allra helst om man hade en egen trĂ€dgĂ„rd dĂ€r man kunde plocka rabarber (rabarber vĂ€xer fortfarande i trĂ€dgĂ„rden pĂ„ Nedre Slottsgatan). HĂ€r har man hĂ€llt pĂ„ lite vin i flaskan och sedan fyllt pĂ„ med rabarber och satt pĂ„ kork och vax, sĂ€ger Bertil Lundvik.
PÄ gÄrden pÄ Nedre Slottsgatan har det funnits en restaurang som hette à ttans matsal. Om flaskorna kommer dÀrifrÄn eller frÄn nÄgon som bott i husen innan de togs över av Region Uppsala Àr oklart.
â Det Ă€r omöjligt att sĂ€ga, men det Ă€r spĂ€nnande nĂ€r den hĂ€r typen av upptĂ€ckter görs och att man fĂ„r vara med och testa dem, sĂ€ger Per Steensen.
Den som hittade flaskgömman var UNT:s fastighetsskötare Ludvig Johansson.
â Det hĂ€r var inget som nĂ€mndes nĂ€r vi tog över huset. Jag hittade flaskorna av en tillfĂ€llighet.