Mycket vill ha mer

Att arbeta med flyktingar som kommer från diktaturländer har gjort att Eva-Maria Lindström funderat mycket på vilka förutsättningar i ett system som skapar vilken sorts moral.
- Diktaturstater är förstås extrema exempel på makteliter som totalt övergett vanliga demokratiska regler, skapat egna normsystem och öppet använder det i sitt maktutövande.
Men även det maktmissbruk som då och då dyker upp i Sverige grundar sig i att man utvecklat ett eget normsystem som legitimerar detta, säger Eva-Maria Lindström.
Hon menar att man hamnar i en maktelit med en gruppkultur som redan lämnat de gängse etiska reglerna. Ens vanliga normer suddas ut och man tappar perspektivet och sitt sunda förnuft.

Blir van vid felen
Eva-Maria Lindström anser att en av maktens fallgropar handlar om att utnyttja maktens möjligheter på ett otillbörligt sätt. En annan fallgrop är av att man vet att personer i ens närhet begår felaktiga handlingar, men man blir så van att man till slut inte ser att det är fel. Ens ursprungliga grundvärderingar suddas ut — och man börjar handla på liknande sätt själv.
- Som en sorts gruppkultursmitta, säger hon.
De ledare som klarar att stå emot maktens frestelser har sannolikt en ständig diskussion om ledarskapet, och säkrar en kontinuerlig feedback från sina medarbetare, förmodar Eva-Maria Lindström. Dessutom har deras troligtvis en öppnare kommunikation mellan ledningsgrupp och anställda än i företag där makten slår slint.
- För ju mer sluten en ledningsgrupp är, desto större risk är det att den bildar ett eget normsystem — och desto större utrymme finns det för oegentligheter, säger Eva-Maria Lindström.

Efterlyser diskission
För att stoppa utvecklingen av ett sådant maktmissbruk, efterlyser hon en allmän diskussion om hur makten ska förvaltas, och vilka värderingar som ska genomsyra utövandet av makt. Och naturligtvis är det än viktigare att personer som tilldelats makt ständigt diskuterar det svåra i makthanteringen — både inom ledningsgruppen och med sina medarbetare.
- Ibland förlorar tyvärr människor som får mycket makt sin ursprungliga vision om en verksamhet till förmån för manipulation för egen vinning, säger Eva-Maria Lindström.
Robert Joachimsson, universitetslektor på vid Uppsala Universitet, har hållit kurser i etik och moral för elever på företagsekonomiska institutionen. Han tycker att utbildningen har ett stort ansvar för att eleverna får fundera på vilka etiska dilemman man som företagare kan ställas inför.
- Men under en enstaka kurs är det svårt att koppla etik och moral till andra ämnen. Därför försöker vi istället integrera etik och moral i alla kurser, från redovisningskurser till marknadsföring- och organisationskurser, säger han.
Dessutom var intresset inte så stort. Av cirka 200 elever var det bara ungefär femton som läste den rena etikkursen.
- Etik- och moralfrågor är ju något som vi på institutionen vill att samtliga elever ska fundera över och resonera kring tillsamman. Därför låter vi frågeställningar kring etiska dilemman dyka upp vid lämpliga tillfällen under hela utbildningen istället,
säger Robert Joachimsson.