Klockan nio ikväll ringde Gunillaklockan vid Uppsala slott. Universitetskören Allmänna sången tog ton och Curator Curatorum höll tal. På slottsgården stod hundratals människor tätt intill varandra för att ta del av denna tradition som härstammar från 1820-talet.
– Jag kommer hit därför att jag älskar körsången och att få höra de här traditionella vårsångerna. De gånger jag inte kan vara här på plats så brukar jag alltid lyssna på radiosändningen härifrån, säger Agneta Algander.
Bredvid sig har hon den sex månader gamla chow chow-valpen Maja.
– Så här mycket folk har hon ju aldrig sett tidigare, så man märker att hon är lite stressad. Men det är bra att hon får träna sig, säger Agneta Algander.
När den sista tonen var sjungen och massorna började röra sig ner för slottsbacken konstaterade Elisabeth Jansson att det varit en bra Valborg. Med ett undantag.
– Det var ingen som sprang nedför Carolinabacken vid champagnegaloppen som var klockan tre! Det gör man ju alltid, men nu bara gick folk. Annars har det varit bra. Körsången var vacker som alltid!