Musikskolan: Tradition och pengar styr rekrytering
Den sociala snedrekryteringen inom musikskolan beror på traditioner och pengar. Det menar två musiklärare som UNT pratat med. Vi tillhör de dyrare musikskolorna i landet, säger musikläraren Ingrid Lindgren-Andrén.
Men hon tror inte att det skulle räcka med att enbart sänka priset för att locka andra kategorier av barn till skolan.
- Vi måste även göra mer utåtriktad verksamhet mot skolor där vi inte nått fram tillräckligt i dag.
UNT berättade i fredags om utredningen som visar att det förekommer en social snedrekrytering inom den kommunala musikskolan i Uppsala.
Över åttio procent av barnens föräldrar har eftergymnasial eller högre utbildning. Bara en procent av eleverna på musikskolan kommer från hushåll som är beroende av ekonomiskt bistånd eller där föräldrarna endast har grundskoleutbildning.
Föräldrar har själva spelat
Att många av barnen på musikskolan har högutbildade föräldrar tror Ingrid Lindgren-Andrén beror på att det är vanligare att högutbildade gått i musikskola.
- Folk som själva har gått musikskola sätter sina egna barn där.
Även pianoläraren Monica Alwinder Gustafson tror att traditioner hos familjer spelar roll för hur barnen väljer. När ett barn slutar musikskolan brukar eleven få svara på ett brev om skälen till att man slutat.
- Jag har aldrig haft en elev som slutat på grund av hög avgift.
Bland de barn som inte går musikskolan tror hon att avgiften spelar roll. För att locka familjer med lägre inkomster tror hon att politikerna måste komma med en lösning.
- Om vi får mer resurser till musikskolan så kan vi ha lägre avgifter och ta in fler barn.
Så jobbar vi med nyheter