Genrebild: Är stjärngossen på utdöende? Eller varför håller han så låg profil?
Allt sedan barnbokskaraktären Sune vägrade stjärngossestruten och i stället satte en stövel på huvudet, har stjärngossen fört en tynande tillvaro. Sune ansåg då, 1989, att struten påminde för mycket om en dumstrut. Och den är inte helt lätt att bära med värdighet menar Anders Göransson som är ansvarig för luciatåget på Uppsala musikklasser.
– Jag minns själv hur det där bandet skavde under hakan och att den där struten alltid gick sönder.
I luciatåget i Uppsala domkyrka, som Uppsala musikklasser framför, finns det inte en enda stjärngosse.
– Vi har inget behov av stjärngossar. Om man står i en kör blir det bara ett hav av strutar som skymmer folk. Killarna har i stället vitt lucialinne och ett rött band i håret. Men jag har inget emot stjärngossen, säger Anders Göransson.
Martin Hellberg leder Uppsalas studentkör Sönerna och inte heller där kommer det bäras strut i december. Han är även kapellmästare i Uppsala domkyrkas gosskörs årliga julkonsert – men där är däremot samtliga deltagare stjärngossar.
– På gosskörens konsert på UKK vill de framhäva stjärngossen och har många sånger om honom. Ofta står lucia i centrum men på den här konserten kommer en lucia in efter ett tag och står tyst längst bak på en balkong.
Martin Hellberg leder Uppsalas studentkör Sönerna och är även kapellmästare i Uppsala domkyrkas gosskör. Två manskörer med olika förhållningssätt till stjärngossen.
Det är 50 gossar mellan åtta och 30 år som hyllar djäknen, pojken som under medeltiden gick runt på vintern och sjöng för att få pengar till mat. Men Martin Hellberg ser också att stjärngossen är på utdöende.
– Det har förmodligen att göra med nya körtraditioner, och att stjärngossen är starkt kopplad till mans- och gosskörer. Förr fick inte kvinnor sjunga i kör, men med åren har det blivit fler blandkörer och då har stjärngossetraditionen dött av.
Körledaren Helena Parrow på Uppsala kulturskola tycker att stjärngossens roll är otydlig. På bilden till vänster: förra årets luciafirande i Valsätraskolan. Stjärngossarna är svåra att skymta längst bak i mörkret.
Uppsala kulturskolas luciatåg har ersatt stjärngossens klädsel med att killarna som går i högstadiet och gymnasiet har vita skjortor och röda halsdukar, berättar körledaren Helena Parrow.
– Stjärngossen kan jag känna generellt är lite problematisk med pappersstrutar som ofta är ofta gjorda för barn, de sitter inte snyggt och ska man gå in genom en dörr åker struten av.
Helena Parrow tror att stjärngossens utdöende bland annat beror på att luciatraditionen genomgått en stor förändring de senaste åren.
Från vänster: Oliver Lindholm, Sam Ekman, Hannes Ekelund, Isak Egemalm, Olle Koistinen. Samtliga går i nian i Valsätraskolan och ska vara stjärngossar i årets luciatåg.
– För det första har ju stjärngossen en väldigt otydlig roll. Vad är egentligen hans uppgift? Sen tror jag också att luciatåget har blivit en blandning av olika traditioner med tomtar och pepparkakor. Vi sjunger även en christmas carol, en tradition som finns i bland annat USA där man på jul sjunger utanför människors dörrar, så lucia är något annat i dag än det har varit.
En skola som lyckats hålla stjärngossen vid liv är Valsätraskolan. Där är det niorna som tar ansvar för luciatåget och hälften av alla nior är med i tåget, berättar rektor Tomas Rylander som ansvarar för luciatåget tillsammans med skolans musiklärare.
Tomas Rylander, rektor på Valsätraskolan har både tomtar och stjärngossar i sitt luciatåg.
– Eleverna har sett luciatåget sedan förskoleklass och vet att det är deras tur när de går i nian. Det handlar i vårt fall om att hitta en bra ton så att det blir både snyggt och prydligt men också kul. Det måste vara både låtar med fart i och traditionella låtar.
Hur ser killarna på att klä sig i strut och lucialinne?
– Killarna får välja på att vara tomte och stjärngosse. Det har blivit ungefär hälften stjärngossar. Men jag tror att modet att göra det bygger på att de är många, då blir det en cool sak att göra. Om man är få blir det mer utsatt.