Musikens hus fick 20 miljoner extra
Musikens hus fick på onsdagen extra pengar för att klara sin ekonomi. Men vissa politiker är kritiska till att fortsätta stötta huset.
Från starten 1991 fram till för två år sedan gick det kommunala bolaget Fyrishov med förlust, med undantag för ett år. Under förluståren sköt Uppsala kommun sammanlagt till cirka 300 miljoner kronor för att täcka underskotten.
Ändå är flera av Uppsalas ledande politiker tveksamma till att göra samma sak för det nybildade kommunala bolag som driver Musikens hus. Något som socialdemokraten Lena Hartwig tycker är märkligt:
- Ingen ifrågasatte om det var rätt att stödja Fyrishov så som man ifrågasätter Konserthuset. Jag tror att det beror på att många politiker inte tycker att kultur får kosta.
Centerpartisten Lars O Ericsson och miljöpartisten Niclas Malmberg är några av de som har invändningar mot hur länge kommunen ska täcka Musikens hus förluster. Och kritiken fortsatte på onsdagen när politikerna beslutade att stötta Musikens hus med drygt 20 miljoner kronor. Moderaten Kristian P Ljungberg föreslog då att man i stället skulle utreda förutsättningarna för att sälja bolaget Konsert & Kongress.
- Vi har större behov av fler lärare i skolan än fler kommunala bartendrar på Musikens hus. Mina väljare har inte givit mig mandat att använda skattepengar till Konserthusets förluster, säger han.
Men förslaget fick inte stöd.
UNT: Varför var det okej att täcka Fyrishovs förluster men inte Musikens hus?
- Främst eftersom Fyrishov har en helt annan verksamhet som är intressant för skattebetalarna att subventionera, säger Kristian P Ljungberg.
UNT: Varför är en bad- och sportanläggning viktigare än ett konserthus?
- Friluftsliv och bad är mer naturligt att stötta med kommunala pengar än kongress- och restaurangverksamhet. För vi ska komma ihåg att det är den delen av verksamheten som går back, inte konsertverksamheten, säger Kristian P Ljungberg.
Så jobbar vi med nyheter