Musarm i skogsmaskinen

Arbetsskador har alltid varit vanliga bland skogsarbetare och olyckor med dödlig utgång många. Det dröjde ända till 1975 och krävdes en strejk innan skyddsutrustning blev regel i stället för undantag, berättar Sten Gellerstedt, utredare i arbetslivsfrågor på LO.
- Sågade man sig i benet med en motorsåg på 1950-talet så förblödde man. Svinnet var stort.

Olyckor med dödlig utgång är fortfarande ganska vanliga. Det sker nästan tio dödsfall om året, de flesta i bondeskogsbruket. Någon fäller ett träd på sig själv eller andra, sågar sig med motorsågen, eller hamnar under en rotvälta.
- Det är de yngsta och äldsta som dör, säger Sten Gellerstedt.
Men yrkesarbetande maskinförare i skogen riskerar snarare att råka ut för belastningsskador nu för tiden. För att undvika sådana problem gäller det att ha rätt maskin med en stark kran, en bra stol och rätt inställda reglage. Arbetsmiljön handlar också om belysning, klimatanläggning, buller och vibrationer. Mycket har förbättrats.

Förr måste man sträcka sig åt sidan för att se stockarna som man matade. Nu är sikten bättre eftersom hytten följer med i kranarmsrörelserna. Hyttkomforten har också förbättrats.
Före servostyrningen fick man slita och dra i stora spakar. Även minispakarna på 80- och 90-talet var svårmanövrerade i början. Nu finns sofistikerade hydraulsystem och mycket är elektriskt. Dagens skogsmaskinerna skumpar mindre, och lätthanterligare reglage avlastar fingrarna.
Men samtidigt som ergonomin blivit bättre har takten ökat. Och mycket tidiga och sena skift har blivit vanliga.
- Det blev bättre men också sämre, säger Sten Gellerstedt.

Arbetsskadorna ökar alltid med antal timmar i maskinen och med åldern. Tid för återhämtning är oerhört viktigt.
- Man kan undra varför folk vill ha det här jobbet. Men det är frihet i skogen. Man är mitt i naturen, maskinen är "häftig" och det syns att man jobbar. Det blir resultat, säger Sten Gellerstedt, som själv arbetade i skogen och skogsindustrin några år på 1970-talet.
I de flesta tunga yrken har kroppsarbete ersatts med processkontroll. På köpet har belastningsskador av tungt arbete till stor del försvunnit. Ändå är det lika många som klagar på besvär nu, berättar Svend Erik Mathiassen, professor i belastningsskadeforskning med inriktning på arbetslivsfrågor vid högskolan i Gävle. Besvären har bara flyttat på sig.
Att sköta stora skogsmaskiner ger nästan samma belastningsskador som datorarbete. Rörelserna är små och monotona.
- De som sköter skogsmaskiner får typiska skador av att sitta still med anspända muskler. Besvären har flyttat från ryggont och armont av tungt arbete, till ont i handleder, underarmar, nacke och skuldra, säger Svend Erik Mathiassen.

Roger Carlsson är delägare i RS Skogsentreprenad i Örsundsbro. De 16 anställda uppmanas att ta mikropauser och sträcka på sig då och då, samt ställa om stol och armstöd ibland så att de ändrar vinkel på armarna.
- De som en gång haft besvär lär sig. Men tyvärr är tempot extremt högt i skogen och pressen är hög att prestera mycket för att få det att gå runt, så jag tror att många slarvar, säger Roger Carlsson.

Musarm i skogsmaskinen

Maskiner har ersatt muskelkraft i de flesta tunga yrken. Och maskinerna har blivit bättre. Samtidigt har arbetsskadorna ändrat karaktär och skogsarbetare får musarm.