Det framgår av en studie bland drygt 300 förskolebarn i Uppsala, som publiceras i facktidskriften Acta paediatrica.
– Detta är första gången som spridning av ESBL-bakterier påvisats mellan barn på förskolor, men jag är inte förvånad över resultatet. Det understryker behovet av bättre hygienrutiner i förskolan, säger överläkare Åsa Melhus vid Akademiska sjukhusets mikrobiologiska laboratorium.
I studien samlade forskarna in använda blöjor från 313 barn på 42 förskolor i Uppsala. Vid mikrobiologiska laboratoriet analyserades sedan bakterierna i barnens avföring. I nio av avföringsproverna fanns ESBL-bakterier.
På två förskolor var mer än ett barn smittad av genetiskt identiska ESBL-bakterier.
– Den enda rimliga förklaringen till detta är att det måste ha skett en smittspridning på förskolan, antingen direkt mellan barnen eller via personalen från ett barn till ett annat. Eftersom barnen inte var syskon kan de inte ha smittat varandra i hemmet, säger Åsa Melhus.
Hon understryker att barnen i studien var friska, även de som hade ESBL-bakterier. ESBL-bakterier är egentligen ”bara” helt vanliga tarmbakterier som har en genetisk förändring som gör att penicilliner och flera andra antibiotika inte biter på dem.
– På till exempel nyföddhetsavdelningar och bland äldre svårt sjuka patienter kan sådana bakterier dock orsaka allvarliga och mycket svårbemästrade sjukdomsutbrott. Både här på Akademiska och flera andra sjukhus har detta inträffat, säger Åsa Melhus.
Ju vanligare det är att friska personer ute i samhället bär på ESBL-bakterier, desto större är risken för att sådana bakterier ska spridas vidare även till känsliga vårdmiljöer och orsaka sjukdomsutbrott.
– För att förhindra detta är det särskilt viktigt är att förebygga smittspridning mellan barn i förskolor. Det är barnen som de flesta i en familj har direkt fysisk kontakt med. Om ett barn tar med sig ESBL-bakterier från sin förskola finns därför stor risk att också resten av familjen smittas, säger Åsa Melhus.
Samtidigt är hon kritisk till hur smittskyddet i förskolorna fungerar, i synnerhet som kommunernas miljönämnder sällan gör någon tillsyn.
– Det kan inte vara en naturnödvändigt att ett förskolebarn under ett år i genomsnitt är hemma under en månad på grund av någon infektion. På en arbetsplats skulle man inte tolerera att 30 personer delade på en enda toalett, men så ser det ut på många förskolor, säger Åsa Melhus.