Det rapporterar forskare vid Smittskyddsinstitutet, Uppsala universitet och Högskolan i Kalmar i den nätbaserade facktidskriften Infection ecology and epidemiology.
- Tyvärr var resultatet inte oväntat. Det bekräftar våra farhågor om hur långt spridningen av multiresistenta bakterier till naturen redan har gått, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
I studien undersökte forskarna så kallade E Coli-bakterier i avföringsprover från måsfåglar, som under några vårdagar samlats in i närheten av Stockholms slott och riksdagshuset. I proverna från nästan var tionde mås hade dessa tarmbakterier en förändring i arvsmassan som kallas för ESBL och som gör att de är motståndskraftiga mot flera viktiga antibiotika.
- Dessa multiresistenta bakterier påträffades i såväl fisk- och skrattmåsar som i gråtrutar och silltrutar. Bakterierna är av samma typ som påträffats hos människor med svårbehandlade infektioner. I själva verket är det förmodligen från oss som de spridits ut i naturen, säger Björn Olsen.
Det innebär inte att det är från föroreningar i vattnet i Stockholms ström som måsarna blivit smittade.
- Troligare är att de fått i sig dem någon annanstans, till exempel från vattnet vid något reningsverk. Alla fyra måsarterna är ju flyttfåglar, silltruten till och med så långt som till Västafrika, säger Björn Olsen.
Han är övertygad om att arbetet med att förhindra spridningen av multiresistenta bakterier hos människor kommer att försvåras av att sådana bakterier spridits vidare till vilda djur i naturen, till och med i mitten av tättbefolkade storstäder som Stockholm.
- Även om vi helt skulle lyckas eliminera spridningen av en resistent bakteriestam mellan människor finns risk för att den så småningom kommer tillbaka till eftersom bakteriestammen också finns bland vilda djur ute i naturen, säger Björn Olsen.
Han betonar dock att risken för att multiresistenta bakterier ska spridas direkt från måsfåglar till människor i centrala Stockholm förmodligen är mycket liten.
- Ett troligare scenario är att bakterierna förs vidare från måsarna till andra vilda djur, som i sin tur smittar till exempel betande kor, utegående höns, hundar eller katter från vilka de sedan kan komma tillbaka till oss människor, säger Björn Olsen.