Motigt att locka nya studenter till SLU
Mycket tog emot när SLU valspurtade inför den 15 april, då alla studiesugna söker till högskolans nästa termin: vädret, bjuddrickan, datumet, och ungdomars minskande intresse för naturvetenskap.
— Vi valde denna dag för att vi trodde att alla var borta på påsklov förra helgen. Men i dag sitter ju 50 000 ungdomar i vår målgrupp och skriver högskoleprov hela dagen. Vilken miss! konstaterar Kjell-Arne Nilsson, rekryteringsansvarig på SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
Mycket senare hade kampanjen inte heller kunnat läggas, för på fredag ska alla som vill plugga på universitet och högskolor nästa termin skicka in sina ansökningar.
Ska locka fler
Jippot på gågatan är ingen engångssatsning. Mässor, telemarketing och studiebesök är andra metoder som SLU använt. Direkta möten har störst chans att påverkar studenterna, visar utvärderingar. Annonskampanjer fungerar inte lika bra, menar Kjell-Arne Nilsson.
Syftet med kampanjandet är att locka fler till SLU, som, precis som andra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar, intresserar allt färre studenter.
— Dagens ungdomskullar är små, och vill ha relationsinriktade yrken, som psykologi. De naturvetenskapliga gymnasieutbildningarna har i dag 18 000 elever, och universitet och högskolor har 25 000 platser där sådan gymnasiekompetens krävs, säger Kjell-Arne Nilsson.
Alla universitet, utom just SLU, ligger under utbildningsdepartementets tillsyn. De har utbildningskrav på sig som innebär att de måste betala tillbaka pengar om de inte fyller sina kurser med elever. Upplagt för konkurrens om studenterna, alltså.
SLU får själva fördela pengarna mellan olika kurser, och kan föra över pengar till de mer populära.
— Samtidigt kan man ju fundera över hur mycket man ska påverka de unga. Det kanske inte måste vara så att en viss del varje år måste söka naturvetenskapliga utbildningar? funderar Kjell-Arne Nilsson.
— Men det går ju också att vända på - för samhället behöver läkare, ingenjörer och veterinärer.
Så jobbar vi med nyheter