Möss och människor i fokus
Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi delas forskarna Mario Capecchi och Oliver Smithies, båda verksamma i USA, och britten Martin Evans. De belönas för att ha utvecklat tekniker som i dag används i biomedicinsk forskning över hela världen. Prissumman är 10 miljoner kronor.
Mario Capecchi, professor vid Utahs universitet i Salt Lake City, är en av årets nobelpristagare i medicin.
Foto: Scanpix
Riktad genmodifiering har hittills mest använts för så kallad genetisk knock out för att slå ut funktionen hos enskilda gener hos möss. Genom att slå av en gens funktion och se vad som då händer kan forskarna få en bild av vilken betydelse denna gen normalt måste ha.
Däggdjur har drygt 20 000 gener. Hos möss har hittills cirka 10 000 av dem hittills slagits ut och inom en snar framtid väntas knockoutmöss för samtliga gener finnas tillgängliga för forskningen.
Men att slå ut gener är inte det enda användningsområdet för riktad genmodifiering. Teknikerna som de tre medicinpristagarna lade grunden för kan numera användas för att framställa i princip vilken dna-förändring som helst och i vilket organ som helst i musens arvsmassa.
Hittills har med hjälp av riktad genmodifiering tagits fram mer än 500 djurmodeller för sjukdomar hos människor, däribland hjärt-kärlsjukdomar, sjukdomar som drabbar nervsystemet, diabetes och cancer. Med hjälp av sådana modeller kan forskare få en bra bild av enskilda geners betydelse för sjukdom och hälsa.
Enligt Nobelförsamlingens officiella motivering får Capecchi, Evans och Smithies årets medicinpris för deras upptäckter av "principer för att introducera specifika förändringar av gener i möss med användning av embryonala stamceller". De tre har var och en på sitt håll gjort upptäckter som så småningom kunde kombineras ihop till den nya tekniken.
Capecchi och Smithies arbetade under många år med att utveckla tekniker för att med hjälp av så kallad homolog rekombination införa förutbestämda genmodifieringar i däggdjursceller. Deras resultat talade för att alla gener sannolikt är tillgängliga för riktad genmodifiering.
Däremot kunde de celltyper som Capecchi och Smithies till en början använde inte användas för att skapa genmodifierade möss. Detta blev dock möjligt när Martin Evans visade att så kallade embryonala stamceller kan användas för att ta fram möss som bär på nytt genetiskt material.
För knappt 20 år sedan publicerades de första arbetena i vilka så kallad homolog kombination i embryonala stamceller använts för att framställa möss med riktade genmodifieringar. Det blev startpunkten för en formlig lavin av nya knockoutmöss. För varje år har antalet rapporter inom området ökat i allt snabbare takt.
Också teknikerna har utvecklats. I dag är det även möjligt att skapa mutationer som kan aktiveras bara i vissa celltyper och vävnader och bara vid vissa i förväg valda tidpunkter i livet.
"Riktad genmodifiering har genomsyrat i princip all biomedicinsk forskning. Dess betydelse för förståelse av geners funktion och dess nytta för mänskligheten kommer att fortsätta att öka under många år framöver", skriver Nobelförsamlingen.
Så jobbar vi med nyheter