En affärsman som UNT kallar Erik har gått vidare från det ena projektet till det andra trots konkurser, obetalda räkningar och fuskanklagelser. Många har frågat sig varför inte myndigheterna ingriper hårdare mot personer som regelmässigt arbetar på det sättet.
Henrik Lundin är ekorevisor vid Ekobrottsmyndigheten och har 30 års erfarenhet av problematiken. Han känner dock inte till Eriks ärende och uttalar sig inte i det specifika fallet.
– Vi ser hur en del personer återkommer med jämna mellanrum. De använder ofta bulvaner eller döljer sig bakom bolagskonstruktioner vilket gör det besvärligt att komma åt dem, säger Henrik Lundin.
– En del döms till näringsförbud och får då inte ingå i styrelser. Men dels är det ganska ovanligt att domstolarna beslutar om näringsförbud, dels kan personer med näringsförbud använda bulvaner, så det är ett trubbigt instrument.
Utredningar av ekobrott är ofta komplicerade och tidsödande.
– Många gånger skrapar vi på ytan och hinner inte utreda allt.
Låter Ekobrottsmyndigheten bli att utreda brott för att det saknas resurser?
– Om någon misstänkt kan knytas till brottet och vi har bra bevisning, då läggs inte ärendet ner. Däremot händer det ganska ofta att vi begränsar förundersökningar för att hushålla med resurserna. Vi hade till exempel ett ärende där det förekom 100 bolag medan vi bara utredde 15 av dem. Det blir inte alltid längre straff för att vi utreder allt, säger Henrik Lundin.
Genom Ekobrottsmyndighetens utredningar brukar ungefär 2 000 personer lagföras per år. Antalet ärenden som är under utredning har ökat med åren och var 2020 runt 3 000.
Vad kan göras för att stoppa den ekonomiska brottsligheten?
– Mörkertalet är enormt och vi kommer aldrig kunna utreda bort alla ekobrott. För att förebygga brott behöver marknaden reglera sig själv. Ett aktiebolag drivs utan personligt ansvar och där behövs grindvakter i form av revisorer eller annan utomstående som kan larma myndigheterna om något verkar vara fel.
Henrik Lundin lyfter fram flera brister som enligt honom behöver rättas till:
* Fusk med identiteter gör att det ibland är oklart vem som sitter i en bolagsstyrelse.
* Mindre bolag behöver inte ha revisor, vilket underlättar för brottslingar.
* Skatteverket och Kronofogden borde öka samarbetet och gripa in snabbare vid misstänkta oegentligheter.
– Det ska vara enkelt att driva företag men det ska inte vara enkelt att begå brott i bolagsform, säger Henrik Lundin.