I dag direktsänder SVT prins Carl Philips och Sofia Hellqvists bröllop. Uppsalahistorikern Mikael Alm menar att monarkin överlever på att vara medial.
När var det svenska kungahuset som populärast?
– Det är svårt att jämföra. Längre tillbaka i historien fanns inget alternativ, kungen sågs nästan som en halvgud. Monarkin har alltid varit ett skådespel, men fram till andra delen av 1800- talet ägde det rum på en väldigt upphöjd scen- att vifta med flaggor var ingenting man gjorde för Gustav III. När nationalismen växte fram blev kungligheterna mer av symboler för Sverige.
Har svenska folket varit särskilt antirojalistiskt under någon period?
– Det finns ju inga opinionsundersökningar från 1700- talet, så det är svårt att svara på. I Sverige har stödet för monarkin överlag länge haft starkt folkligt stöd, men också utsatts för hård kritik. Liberaler buade för Karl XIV Johan och Strindberg var uttalad republikan. Gustav III behövde aldrig försvara sitt apanage, å andra sidan blev han mördad. Det var ett helt annat samhälle, långt före den allmänna rösträtten. Om Anckarström hade kunnat rösta bort Gustav III hade han kanske inte skjutit honom?
Vad är det som har gjort att Sverige fortfarande är en monarki?
– Kungahuset återuppfinner sig självt hela tiden. Karl XIV Johan, den första Bernadotten, kom från revolutionens Frankrike och blev kung i en tid när kungamakten var starkt ifrågasatt. Han blev den förste svenske kungen som skakade hand med folk. Sedan dess har kungahuset har lagt av med allt fler ceremonier som syftar till att visa upphöjdhet.
LÄS MER: Kungahuset splittrar länets politiker
Kungliga bröllop hårdbevakas av medier. Är det ett tecken på att monarkin har stark ställning?
– Det handlar nog mer om att kungafamiljen är väldigt medial. Så återuppfinner monarkin sig själv i dag. Hovet har krympt, förutom PR- avdelningen. Mycket resurser läggs på att planera hur kungligheterna ska se ut och föra sig. TV 4: s intervju med Carl Philip och Sofia är ett exempel. Vad de egentligen hade att säga är oklart, de skulle sitta där och synas. Så har det inte alltid varit, Gustav V gav inga intervjuer.
LÄS MER: I dag säger Carl Philip och Sofia ja
Mediernas förhållningssätt till kungahuset styrs av strikta regler och normer. Varför?
– Journalistkåren är underdåniga mot kungligheter. Det har nog med traditionen att göra, trots att kungahuset har fått en mer jordnära framtoning finns lite av den gamla magin kvar. Samtidigt är nog hovet noga med att journalister måste redovisa sina intentioner för att få intervjua någon i kungafamiljen.
Vilken betydelse har kungligheterna som personer för synen på monarkin?
– Stor, skulle jag säga. Kvällspressen är viktig för återuppfinnandet av monarkin. Det är ju nästan en Idolomröstning varje dag, och genomslaget blir stort när kungen uttalar sig, både för skandaler som Bruneikommentaren och hans hyllade tal efter tsunamin. Att han gifte sig med Silvia, som inte var kunglig, är en milstolpe. Tidigare var kungliga äktenskap allianser mellan olika europeiska kungahus, men det har förändrats. Kungabarnen gifter sig inte med prinsar och prinsessor. Man har fått hitta en balansgång där det kungliga ändå bevaras. I stället för anor handlar det om att vara representativ. En kunglighet ska kunna visa att ”jag fixar det här”.
Tror du att Sverige är en monarki om 100 år?
– Antagligen inte. Frågan är vilka som kommer att ställa upp och agera i det här systemet. Kanske ämbetet kommer att förändras så mycket att det måste byta namn? Egentligen är allt vi kan lära av historien att samhället är föränderligt.