– Ingen kommun får slippa undan. Jag vill förmedla att arbete mot extremism är samma sak som arbete för demokrati. Jag är här för att ruska om och skrämma upp och visa att så här förfärligt ser det ut, sa Mona Sahlin, som i ett drygt år haft rollen som nationell samordnare mot våldsbejakande extremism.
Hon berättar att hon är mer orolig nu än vad hon var när hon fick uppdraget. En oförmåga att se den våldsbejakande delen i samhället och högerextrema krafter som utnyttjar IS för att skapa rädsla och islamofobi ligger bakom oron, och det är nödvändigt att alla kommuner har en strategi mot våldsbejakande extremism. Nu är hon ute i kommunerna för att informera och utbilda i hur extremismen ska förebyggas.
Under konferensen, där Sahlin klargjorde sina förväntningar på kommunen, lades stort fokus på hur ungdomar som är på väg att dras in i extremism ska identifieras och fångas upp. Det är viktigt att de som dagligen kommer i kontakt med ungdomar, till exempel lärare, idrottstränare och religiösa ledare, har rätt utbildning så att de kan upptäcka signalerna.
– Det måste till exempel bli fler imamer som jobbar mot radikalisering. Det får mycket större genomslag än om jag skulle försöka prata med ungdomar om det, säger Mona Sahlin.
Men kommunerna måste också kunna luta sig mot statliga insatser. En åtgärd som ska genomföras så snart som möjligt är inrättandet av en så kallad nationell hotline – en stödtelefon dit oroliga anhöriga och yrkesgrupper kan vända sig för hjälp och stöd.
– Vi har sett många jobbiga exempel på vad som inte fungerar. Det finns oroliga mammor som ringer socialtjänsten och inte blir tagna på allvar. När de väl blir uppringda så har deras son redan rest till Syrien och blivit dödad.
Den stora kunskapsbristen är gemensam för många kommuner menar hon, och det är viktigt att lärare, poliser och socialarbetare får gemensam kunskap och utbildning där man också kan se var kunskapsluckorna finns. Det är just detta som är meningen med konferensen.
– Det har funnits stora brister i många kommuner som tycker att det här inte är deras problem och inte vet hur det ser ut i kommunen. Det är jag väldigt kritisk till. Alla kommuner måste ha en strategi mot våldsbejakande extremism, och Uppsala har uttryckt behov av hjälp. Höger-, vänster- och jihadextremister är alla farliga på olika sätt, och Uppsala har nog alla.
En annan deltagare i konferensen var kommunalrådet Ilona Szatmari Waldau (V). Hon ser inte att det finns något större problem med höger- och vänsterextremism i Uppsala. Inte heller har hon fått några uppgifter om att någon person från Uppsala ska ha rest utomlands för att ansluta sig till IS. Men det betyder inte att kommunens politiker kan slappna av.
– Vi kan när som helst få besked om en ungdom från Uppsala som dött i Syrien, och då ska vi veta att vi gjort allt för att förhindra det. Vi måste agera innan vi får en allvarlig situation, säger hon.
Hon tycker att kommunen behöver bli bättre på att arbeta mot extremismen, bland annat genom att fånga upp ungdomar i riskzonen innan extremisterna gör det.
– Brottsförebyggande rådet kommer med andra intressenter diskutera hur vi går vidare nu, men jag kan inte säga idag vad nästa steg blir.