Varje vecka ringer Mohamed Eltahir mammas från Sudan och oroar sig för att sonen ska frysa där uppe i norr.
– I Sudan är det aldrig kallare än 10 plusgrader. Mamma säger: Är det kallt? Skaffa en jacka och varma skor, drick något varmt, gör soppa!, berättar Mohamed Eltahir och skrattar.
Framför allt är familjen glada och stolta över honom.
Det är två månader sedan Mohamed Eltahir kom till Uppsala på ett biståndsstipendium. I två år ska han studera biomedicin på BMC. I Sudan har han utbildat sig till läkare och praktiserat ett år.
– Det är en svår jobbmarknad i Sudan. Jag funderade på att specialisera mig, men det kostar mycket pengar, berättar han.
Högre utbildningar är bättre utomlands och han ville till ett utvecklat land med bättre teknologi. För honom betyder stipendiet mycket.
– Det ger mig möjlighet till högre utbildning och ökade jobbmöjligheter. Jag är väldigt tacksam.
Tänker du åka tillbaka till Sudan sedan?
– En dag vill jag definitivt arbeta i Sudan och använda mina erfarenheter och kunskaper där. Men först vill jag gärna fortsätta med högre utbildning och tänker jobba hårt för att få ta en Ph.D. i Uppsala, svarar han.
Även utanför studierna skaffar han sig nyttiga kunskaper, säger han och ger exempel:
– Hur man talar med folk och uppför sig, återvinning, hur ni respekterar och organiserar tiden, hur man delar kunskap och organiserar fester.
Att han också kan bidra till Sverige blev tydligt när han träffade mer än 200 andra nykomna biståndsstipendiater på en välkomstfest på Svenska institutet.
– Vi hade väldigt olika sätt att tänka. Det var en bra erfarenhet. Du tror att du tänker det enda rätta. Sverige kan ha nytta av det interkulturella utbytet, säger han.
Han stormtrivs, har köpt vinterjacka och mössa, tar lektioner i svenska och bor i en studentkorridor med tre svenskar och en sudanesisk kompis som han känner väl från hemlandet. Varje helg deltar han i den sudanesiska gemenskap som finns i Uppsala, ett hundratal personer som spelar fotboll och ordnar fester.
– Jag har lite hemlängtan och de ger mig stöd, säger Mohamed Eltahir.
Han tackar Svenska institutet och Uppsala universitet för att ha tagit emot honom. När han får höra att biståndsstipendierna ska minska drastiskt i antal tänker han på alla möjligheter som går förlorade.