"Modellen blottlägger bostadssegregationen"

Stenhagenskolan i Uppsala får mindre pengar i strukturbidrag än tidigare. Men minskningen blev för kraftig och har därför dämpats.

Uppsala2005-09-20 00:00
Niklas Skeri
Vissa skolor som fått en minskning av sitt strukturbidrag har redan tvingats till stora nedskärningar de senaste åren, samtidigt som också antalet elever har minskat. Det här har gjort att kommunen valt att dämpa minskningen av strukturbidraget för vissa skolor.
— Det riskerar alltid att bli för stora steg när man förändrar så här, därför har vi gjort en omfördelning i vissa fall, till exempel för Stenhagenskolan, säger Lars Romanus, skolområdeschef.
Minskningen av Nåntunaskolans strukturbidrag är bland de allra kraftigaste men har inte dämpats.
— Det är bara några få skolor som bedömts behöva en sådan dämpning, säger Lars Romanus.
Att det skiljer 23 000 kronor i bidrag per elev mellan grannskolorna Stordammen och Nåntuna går inte att säga något om, tycker Lars Romanus.
— Visst är det väldigt stor skillnad, men det beror på att barnens förutsättningar skiljer sig så mycket åt. Det är svårt att ifrågasätta systemet, den statistiska modellen vi använder är bra, säger han.
Boel Vallgårda, uppdragsstrateg som arbetat fram modellen, påpekar att strukturella problem som ligger utanför skolornas område blottläggs genom den statistiska kartläggningen av eleverna på varje skola.
— Det här visar ju hur stor bostadssegregationen är i Uppsala, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!