Hej, jag heter Elin och jag är en mobilslav. Så fort jag har en stund över tar jag fram mobilen. Jag kan känna dåligt samvete – eller i alla fall ett diffust och på sistone växande obehag – över hur jag så ofta kan välja ett oplanerat surfande i någon slags alternativ verklighet framför att närvara i den verkliga världen.
Vad tusan hände? Hur kunde en liten telefon ta makten över så många av oss?
LÄS MER: Har du kommandot - svara ärligt!
För jag är ju inte ensam. Vare sig om att ha dåligt mobilsamvete eller att fundera över det egna beteendet.
– Du, jag och väldigt många andra kan vittna om att det finns något i den nya tekniken som gör att den får väldigt hög prioritet, säger Sara Thomée som är psykolog och forskare vid Göteborgs universitet.
Ja, varför får den det?
– Våra hjärnor gillar ljud och ljus, vi är skapade att reagera på det så att vi inte blir överfallna av nån tiger. Och så är vi ju nyfikna och sociala och vill veta vad som händer och vad våra vänner gör. Så vi plockar fram mobilen fastän våra hjärnor kanske skulle må bättre om vi stirrade ut genom bussfönstret.
LÄS MER: 7 tips för att minska beroendet
Sara Thomée sitter i sin grå soffa hemma i lägenheten i Göteborg och hostar. Hon är krasslig och jobbar hemma i dag – något som blivit enklare tack vare mobilen, konstaterar hon. Ja, den nya tekniken har onekligen massor med fördelar. Inte konstigt vi gillar den.
Sara Thomée har forskat på hur mobiltelefoner och datorer påverkar unga vuxna. Slutsats: ju högre användning, desto större risk att drabbas av stress, sömnproblem och psykisk ohälsa. Ny teknik brukar förvisso alltid leda till viss moralpanik och varningar om människans dekadens. Det som är speciellt med de smarta mobiltelefonerna, menar Sara Thomée, är hur snabbt de förändrat våra liv. Och till vilken grad.
– De har fått en enorm betydelse i alla aspekter av vår vardag. På arbetet, skolan, fritiden. De är ständigt närvarande.
Ska man kalla det ett beroende?
– Ja, jättemånga av oss är beroende light i alla fall, det är samma område i hjärnan som stimuleras som vid fysiska beroenden som exempelvis alkoholberoende. Man sitter och jobbar och så pling kommer ett mejl. Man får lite energi, men man får också ett produktionsbortfall, för det tar tid att ställa om. Vi behöver träna oss på att koncentrera oss och behålla fokus.
Det där har vissa företag nu börjat inse. Workfulness kallas en ny metod som går ut på att ha mobilfria timmar och särskilda tider för att kolla mejl. Syftet är att medarbetarna ska bli effektivare och mindre stressade.
I barnens värld är regler på frammarsch. Skolor som helt eller delvis förbjuder eleverna att använda mobilerna under skoltid är växande fenomen. Det har också blivit vanligare med förskolor som med skyltar uppmanar föräldrar att stänga av mobilerna. Såväl barnläkare som barnmorskor och psykologer har i olika utspel uppmanat föräldrar att inte använda mobilen för mycket, särskilt med små barn.
Så sent som i veckan varnade en psykolog för att små barn tolkar en förälder som ofta försvinner in i mobilen på samma sätt som att föräldern skulle vara svårt deprimerad. Och nyligen införde badhuset i Umeå förbud mot mobiler eftersom föräldrarna hängde över dem i stället för att ha koll på sina badande barn. Mobilsurfande föräldrar är ett problem som även Fyrishovs personal lagt märke till.
Sara Thomée är övertygad om att vi i allt högre grad kommer att enas i samhället om hur och när vi ska använda våra mobiler.
– Vi får hjälpas åt att utveckla regler, för det är tufft att begränsa användandet på egen hand.
Hon skrattar till i andra sidan luren.
– Det klarar ju inte riktigt jag heller. Mina tonårssöner skrattar ihjäl sig åt att jag ska sitta och ge andra råd. De tycker att jag är klistrad vid mobilen.