Det framgår av en ny svensk-amerikansk studie, som publiceras i veckans nummer av tidskriften Nature Communications.
– Metoden öppnar för många nya och väldigt viktiga användningsområden, säger professor Mats Nilsson vid Stockholms och Uppsala universitet och Science for Life Laboratory i Stockholm.
Analyser för att fastställa ordningsföljden på "dna-bokstäverna" i ett prov, så kallad dna-sekvensering, görs i dag i speciallaboratorier med stora, avancerade och dyra apparater.
Den nya metoden skulle däremot kunna användas var som helst. Det enda som behövs är ett litet 3D-printat mikroskop och en mobilkamera, som fotograferar hur provet i mikroskopet reagerar på så kallade reagens som används för att söka efter olika kombinationer av "dna-bokstäver".
I studien har metoden med framgång testats för att undersöka om prover från cancertumörer i tjocktarmen har mutationer som gör dem resistenta mot vanliga cancerläkemedel. Mats Nilsson tror dock att det första praktiskt användningsområde för metoden kan bli ett helt annat.
– I länder som Indien orsakas hälften av tuberkulosfallen av bakterier som är resistenta mot de antibiotika som i första hand används mot sjukdomen. Med den nya metoden kan man direkt sätta in alternativa antibiotika om en patient visar sig bära på sådana resistenta bakterier. I dag kan det dröja flera månader, under vilka patienten hinner smitta andra med sina resistenta bakterier, innan man upptäcker att behandlingen är overksam, säger Mats Nilsson.