– Dessutom kan mobbningen följas - och uppmuntras - på distans, konstaterar Åsa, som har en 14-årig son som av och till mobbats under sin skoltid.
Den senaste händelsen, när en av sonens plågoandar med sin mobiltelefon fotade honom i smyg på en lektion och lade ut bilden på en sajt med texten "50 lajks på en halvtimme och jag kommer att filma och lägga ut när jag örfilar honom", gav mycket riktigt mer än 50 lajks, och sonen filmades när han örfilades. Också denna film lades ut, spreds och gillades av ännu fler.
Åsa fick veta vad som inträffat tack vare en lärare som sett inlägget, och händelsen är nu polisanmäld. Men, samtidigt vill Åsa vara tydlig med att nätet också blivit ett ovärderligt redskap för sonen i hans sociala liv.
– Absolut! Min son kanske är utanför i skolan, men via internet har han hittat en rad nära vänner över hela Sverige som han chattar med dagligen. De betyder jättemycket för honom och eftersom han har ganska smala intressen tror jag inte att han skulle ha hittat likasinnade om han inte hade tillgång till internet.
Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete vid Umeå universitet med unga och internet som specialområde, känner igen bilden som Åsa målar upp.
– Vi vuxna behöver skaffa oss en annan attityd till nätet. Det är ju en infrastruktur, inte en plats. Det är en del av livet och där behöver vi prata med våra barn om vilken värld de möter och vad de ställs inför.
Elza Dunkels, som i januari kom ut med boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek" (Gothia fortbildning), vill poängtera att man som mobbningsoffer är precis lika utsatt om mobbningen sker i skolan eller på nätet.
Det som skett är att mobbningen ändrat utseende. Enkelt uttryckt kan man säga att vissa av de fysiska kränkningarna har ersatts med psykiska kränkningar på nätet.
– Traditionellt sett har mobbning i skolan varit osynligt, när det i stället hamnar på nätet blir det synligt på ett annat sätt, säger Elza Dunkels.
Som vuxen har man ett stort ansvar att utbilda både sig själv och sitt barn i nätvett. Det vi gör på nätet ska vi kunna stå för, och om vi ser något som inte är okej, som i händelsen med Åsas son, då måste vi anmäla det, eller på annat sätt larma.
– Även på nätet behöver vi bemöta andra som vi själva vill bli bemötta, alltså som vi bemöter människor när vi träffar dem öga mot öga.
En risk med mobbning via internet är att det kan få stora konsekvenser. Fler personer än de närmaste i klassen kan så att säga följa kränkningarna på första parkett. Men, Elza Dunkels vill vända på den tesen.
– Om mobbning utförs över nätet är det lättare att spara bevis än annars. Därför bör man prata med sina barn om hur de ska bete sig om de blir utsatta, alltså spara ned en skärmdump på det som gjorts och visa en vuxen vad som hänt.
Elza Dunkels, som under flera år forskat på nätmobbning, har också märkt att personer som mobbas över nätet i större utsträckning ber andra om hjälp att stoppa mobbningen och de är också generellt sett bättre på att säga ifrån och sätta gränser.
– Det har visat sig att många ungdomar upplever att de har större makt på internet än vad de har i övrigt, säger Elza Dunkels. (TT)