– När forskningen i huvudsak är sponsrat av skattefinansierade medel är de sjunkande siffrorna ett problem. Jag tror att alla universitet generellt måste bli bättre på att kommunicera med medborgarna, kommenterar Johan Schnürer, vicerektor vid SLU med ansvar för samverkan, den nya statistiken.
Samtidigt som förtroendet stigit för vissa yrkesgrupper har det sjunkit för forskare. 2007 uppgav 62 procent av de tillfrågade att de antingen hade mycket eller ganska stort förtroende för gruppen. I årets undersökning hamnade siffran på 52 procent.
I redovisningen av resultatet tolkar SOM-institutet de sjunkande siffrorna som att ”forskningen och universiteten börjar förlora sin upphöjda och ogranskade position i samhället”. Johan Schnürer instämmer, men menar samtidigt att forskarens roll kommer få en större betydelse i takt med att kunskapsinhämtningen från internet ökar och behovet av kvalificerade tolkningar blir större.
Enligt undersökningen har forskning inom medicin högst förtroende, 77 procent, medan humaniora har lägst, 36.
– Medicinska forskningsresultat kan vara lättare att föra ut. Inom humaniora och samhällsvetenskapliga ämnen är svaren inte alltid entydiga. Vår forskning är inte heller alltid lika intressant för media, inte lika spektakulär, säger Margaretha Fahlgren, vicerektor för humaniora och samhällsvetenskap vid Uppsala universitet.
Inom humaniora och samhällsvetenskapen arbetar de för att i större utsträckning nå ut till medborgarna. Dels via media men även genom att forskarna mer aktivt försöker nå ut till allmänheten med föreläsningar och seminarier.
– Det är klart att det inte är bra att förtroendet är lågt. Vi måste ta till oss siffrorna och fundera över varför det är som är. Vi arbetar kontinuerligt för att föra ut forskningsresultat och legitimera den omfattande verksamhet som bedrivs inom universitetet, säger Margaretha Fahlgren.
Bakom undersökningen står även Vetenskap & Allmänhet, samordnare för Forskningsfredag, som för femte året i rad anordnas för att minska gapet mellan vetenskapen och medborgarna.
– Forskarna får möjlighet att vara ute och träffa människor, medan allmänheten får en inblick i vad forskningen gör. Förtroende handlar om att skapa ett möte mellan människor, säger Gunilla Sthyr, projektledare vid Uppsala universitet.
I jämförelse med andra yrkesgrupper är förtroendet för forskare ändå relativt stort. Läkare och poliser toppar statistiken, medan rikspolitiker och ekonomer ligger i botten. Sämst förtroende har man för journalister, 20 procent.