Missbildningar hos foster rapporteras inte
Det är mycket vanligt att missbildningar hos foster inte rapporteras. Ett utredningsförslag för två år sedan om att sådan rapportering ska bli obligatorisk har ännu inte genomförts.
I dag anmäls årligen cirka 350 fall av missbildningar hos foster till Missbildningsregistret.
— Men en utvärdering vi nyligen gjort pekar på att det verkliga antalet graviditeter som avbryts på grund av missbildningar kan vara det dubbla, säger Göran Annerén.
Missvisande bild
När det gäller till exempel foster med Downs syndrom beräknas hälften och när det gäller foster med ryggmärgsbråck två tredjedelar rapporteras vidare till Missbildningsregistret.
Men varför är det viktigt att missbildningar även hos foster och inte bara hos levande födda barn rapporteras?
— Att bara registrera missbildningar hos födda barn ger en missvisande bild av det verkliga antalet missbildningar i samhället, i synnerhet som fosterdiagnostiken lett till att antalet aborter på grund av svåra missbildningar ökat, säger Göran Annerén.
Som ett exempel nämner han att andelen barn som föds med ryggmärgsbråck i Sverige under de senaste 30 åren sjunkit med cirka två tredjedelar.
Avbryter graviditeten
— Men det beror inte på att förekomsten av ryggmärgsbråck minskat. Hela nedgången beror på att många kvinnor väljer att avbryta graviditeten sedan den rutinmässiga undersökningen med ultraljud påvisat ryggmärgsbråck hos fostret, säger Göran Annerén.
För att få en rättvisande bild av om förekomsten av en viss typ av missbildning förändras krävs alltså att uppgifter om den både hos aborterade foster och levande födda barn rapporteras.
Enbart den informationen räcker dock inte för att kunna gå vidare och spåra orsaken till varför en viss typ av missbildning ökar eller minskar.
— För att göra detta måste vi, till skillnad från i dag, också via personnumret kunna spåra kvinnan som gjort abort på grund av att fostret haft en viss typ av missbildning. Först då kan vi till exempel kartlägga om något läkemedel som hon använt kan ha orsakat missbildningen, säger Göran Annerén.
För fem år sedan sa regeringen nej till att med personnummer registrera vilka kvinnor som gjort abort, oavsett orsak. En utredning för ett par år sedan föreslog att det skulle göras ett undantag från den regeln när graviditeten avbrutits på grund av missbildningar hos fostret.
I en intervju i Dagens Eko på måndagen sa vårdminister Ylva Johansson bland annat att ett skäl till att beslut i frågan dröjt så länge är att det är svårt att väga nyttan av förslaget mot intrånget i kvinnans integritet.
— Visst finns det etiska problem med detta, men jag vet att kvinnor som väntat barn med svåra missbildningar inte vill något hellre än att få reda på orsaken till dem, säger Göran Annerén.
Så jobbar vi med nyheter