Folktandvården i Uppsala län har nu tagit fram ett åtgärdspaket för att få fler patienter att komma till sina bokade tider hos tandläkare och tandhygienister.
– Dels handlar det om att vi vill nå dem som verkligen behöver oss. Men det är också solidariskt att komma på sin tid till folktandvården. När vi brottas med tillgängligheten och har en stol tom så hade en annan patient kunnat komma på den tiden i stället. Om vi hade kunnat utnyttja de tiderna hade vi inte haft några förseningar överhuvudtaget, säger Gunilla Swanholm, tandvårdsdirektör i region Uppsala.
De uteblivna besöken innebär dessutom 19 miljoner kronor i uteblivna intäkter.
Framför allt är det två grupper som ofta uteblir från de bokade besöken hos folktandvården. Det är små barn i riskgrupper för dålig tandhälsa och 20–22-åringar, som från 2017 också har tillgång till fri tandvård.
För att nå ut till barnföräldrar i riskgrupper behövs en mer personlig kontakt än att man bara skickar brev med en bokad tid, enligt Gunilla Swanholm. Har barnen uteblivit flera gånger eller om de inte dyker upp till en behandlingstid efter att man konstaterat att tänder behöver lagas kan det bli aktuellt med orosanmälningar till socialtjänsten. Under 2017 gjorde folktandvården 28 sådana orosanmälningar.
Men en orosanmälan är det sista steget om man inte får barnen att komma till tandläkaren. Enligt Gunilla Swanholm är det viktigt att få barn i riskgrupperna att komma till de första tandvårdstiderna som man kallas till redan i två-årsåldern.
– Tidigare kallade vi föräldrar i grupper till det första besöket. Men det var dåligt deltagande i föräldragrupperna. Nu kallar vi alla till ett personligt besök så att vi kan göra en individuell bedömning av munhälsan och se vilka som kan behöva extra omhändertagande.
Och för att få barnen att komma till folktandvården räcker det inte med att skicka ut ett brev till föräldrarna med en kallelse. Därför är målet nu att föräldrar till barn i riskgrupper ska kallas via telefonsamtal. Kallelsen till tvååringar ska också göras tydligare så att föräldrarna får information om att det är viktigt med en individuell bedömning av tandhälsan för barnet.
Andra åtgärder är att 20–22-åringarna inte kallas med ett bokat besök utan att de får information om att de har tillgång till fri tandvård och ges möjlighet att boka en tid som passar. Rutinerna för betalning av uteblivna besök ändras och formerna för sms-påminnelser ska ses över.
Några planer på att återinföra fluorsköljningen i skolan finns dock inte, för att den vägen förbättra tandhälsan.
– Förr gjordes generella satsningar. Men då var kariesmängderna mycket högre i befolkningen. Nu är tandhälsan generellt bättre och då är det effektivare med riktade insatser, som till exempel med fluorlackning för riskgrupper. För den stora gruppen är det fullt tillräckligt med basprofylaxen. Det viktigaste är att borsta tänderna med fluortandkräm två gånger per dag i två minuter, säger Gunilla Swanholm.
Malena Ranch (MP), ordförande i vårdstyrelsen, säger att det är ett stort problem för tillgängligheten att så många patienter inte kommer till de bokade tiderna.
– För barn har det även en hälsoaspekt där det är viktigt att upptäcka saker tidigt. Men för vuxna så är det inget tvång att gå till tandläkaren. Och då ska man kanske snarare erbjuda möjligheten än att boka in tider i förväg, säger hon.