Anders Klaar vid Skatteverket har varit ansvarig för den första beräkningen av hur många som är felaktigt folkbokförda i Sverige.
I en första kartläggning av sitt slag har Skatteverket undersökt hur många medborgare som är skrivna på fel adresser. I Uppsala beräknas cirka 4 700 personer vara folkbokförda här trots att de stadigvarande bor utomlands.
– Siffrorna är ungefärliga och bygger på uppskattningar som gjorts för hela riket, framhåller Anders Klaar, uppdragsledare vid Skatteverket som ansvarat för att ta fram rapporten.
Personer som är skrivna i Sverige trots att de utvandrat utpekas av Skatteverket som en särskild riskgrupp när det gäller bidragsfusk.
– Orsaken är att de kan sitta i andra länder och tillskansa sig förmåner från Sverige, bland annat barnbidrag, sjukpenning och garantipension, säger Anders Klaar.
Att människor är folkbokförda där de verkligen bor anses så viktigt att det är olagligt att vara skriven på fel adress. Straffet för folkbokföringsbrott är oftast böter. För en vanlig löntagare kan det röra sig om 10 000–15 000 kronor.
Myndigheterna har successivt trappat upp jakten på dem som är skrivna på fel adress. Under 2023 anmäldes 153 personer i Uppsala för folkbokföringsbrott. Det är det högsta antalet hittills och en rejäl ökning sedan 2018 då bara en person anmäldes.
Felaktig folkbokföring ledde under 2021 till oriktiga utbetalningar från välfärdssystemen på cirka 845 miljoner, enligt Ekonomistyrningsverket. Enbart Försäkringskassan har 19 bidrag som bygger på var man bor och med vem.
Ett vanligt sätt att mygla är skenseparationer. Det kan gå till så här: Ett gift par separerar, men bara på papperet. De folkbokför sig på två olika adresser men det är bluff, i verkligheten bor de fortfarande ihop och kan fuska till sig bostadsbidrag.
Paret kan krama ur ännu mer pengar ur systemet, till exempel genom att laborera med hyresrätter. Låt oss säga att den ena personen som skenseparerat har lång kötid hos bostadsförmedlingen. Då kan hen skaffa kontrakt på en hyreslägenhet där personen sedan folkbokför sig. I verkligheten bor dock personen kvar med sin partner och hyr ut hyreslägenheten svart till överpris.
Att myndigheterna har koll på hur många som bor i Sverige och vilka de är kan tyckas grundläggande när det gäller att stoppa bland annat bidragsfusk. Men i själva verket är kontrollen ganska dålig.
Lyfter man blicken från Uppsala och tittar på hur många i hela Sverige som är folkbokförda på fel adress tror Skatteverket att det rör sig om cirka 100 000 personer. Skatteverkets kartläggning av felaktigheter i folkbokföringen kom i somras och leder nu till åtgärder.
– Bland annat ökar vi antal hembesök för att undersöka om uppgifter om människors identitet och folkbokföring stämmer. Dessutom kommer vi oftare att samarbeta med andra myndigheter i de här utredningarna, uppger Tobias Wijk, verksamhetsstrateg vid Skatteverket.
Att vara skriven på någon adress där man inte bor innebär folkbokföringsbrott.
Vid mer avancerat av fusk med folkbokföring använder sig kriminella av så kallade strategiska adresser där det strömmar igenom namn på personer och företag. Adresserna kan utnyttjas till exempel som madrassboende för illegal arbetskraft, för att registrera påhittade äktenskap eller som fasad för fejkade identiteter.
I en granskning 2021 hittade Skatteverket drygt 500 strategiska adresser runt om i landet. Till dessa adresser gick det att knyta runt 150 utnyttjade identiteter, bland annat individer som lämnat ifrån sig sina personuppgifter till andra. Med bank-ID från utnyttjade identiteter går det att genomföra en rad brott, bland annat bedrägerier och bidragsfusk.
Enligt Riksrevisionen finns det stora brister när identiteten fastställs på personer som söker sig till Sverige. I vissa fall ska grovt kriminella personer ha folkbokförts här i landet med stöd av falska id-handlingar.
Regeringen öppnar för att använda dna, ögonfoton och andra så kallade biometriska uppgifter för att säkerställa identiteter. I dag kan Skatteverket kräva att personer som invandrar till Sverige lämnar biometriska uppgifter för att kunna jämföra dem med motsvarande uppgifter i personens pass. Men när id-kontrollen är klar måste Skatteverket förstöra de biometriska uppgifterna.
En utredning ska nu ta ställning till om Skatteverket ska få lagra biometriska uppgifter och även dela dem med andra myndigheter för att klara upp allvarlig brottslighet.