Tanya Lukianchuk pluggar vid Uppsala universitet och jobbar som yogalärare.
Tanya Lukianchuk kom till Uppsala i början av mars 2022, bara några veckor efter Rysslands fullskaliga invasion.
– Jag trodde aldrig att jag skulle vara här så länge, men jag trodde heller aldrig att han faktiskt skulle göra det, säger hon och syftar på Rysslands president Vladimir Putin.
Väl i Sverige beskriver Tanya Lukianchuk hur hon kastades in i en svensk myndighetslabyrint.
– Det är jättesvårt att bara förstå vilken myndighet som ansvarar för vad.
Tanya Lukianchuk säger att personnumret är nyckeln till samhället, och personnumret kommer med folkbokföringen.
– Tidigare, när vi bara hade samordningsnummer, fick vi exempelvis inte bank-id. Med bank-id kan du göra allt på en sekund. Och inget behöver längre skickas på fysisk post. Det är en otrolig skillnad, säger hon.
Från den 1 november i fjol gäller nya regler som ska göra det lättare för ukrainska flyktingar att folkbokföra sig och då alltså få personnummer.
I samma veva infördes nya regler för de som folkbokförts efter 1 november 2024. De får inte rätt till bostadsbidrag, barnbidrag, LSS-stöd eller stöd från Pensionsmyndigheten. I stället ska den här gruppen få mer hjälp från Arbetsförmedlingen.
Regeringen har sagt att målet med de här förändringarna är att flyktingar snabbare ska få möjlighet ska lära sig svenska, hitta ett arbete och kunna försörja sig själva.
– Det är orättvist, konstaterar Tanya Lukianchuk uppgivet.
Tidigare arbetade Tanya Lukianchuk mycket som volontär och hjälpte andra flyktingar, men det säger hon att hon inte har ork för längre.
Hon möter ofta ukrainare som ännu inte har folkbokförts och alltså inte kommer få samma förmåner som de som kom tidigare.
– Vad är det man vill säga? "Grattis, du flydde i tid och får fler förmåner. Men tyvärr, du där, du flydde från bomberna för sent". Det är faktiskt hemskt.
När en flykting folkbokförs flyttas ansvaret från Migrationsverket till kommunen. Under 2024 anvisades 881 ukrainare till någon av länets kommuner. Under 2025 ska ytterligare 90 personer folkbokföras i länet.
Sofia Maherzi är handläggare med ansvar för integration på länsstyrelsen. Det är den myndigheten som beslutar hur många flyktingar varje kommun ska ta emot.
– Det här är personer som redan bor här men som nu omfattas av bosättningslagen och då ska man anvisas. I första hand anvisas personen till samma kommun som han eller hon redan bor i. Det finns många personer som hunnit rota sig och redan bott flera år på samma plats, säger Sofia Maherzi, handläggare för integration på länsstyrelsen.
Enligt henne har inte kommunerna heller så lätt att hänga med i alla regelförändringar för den ukrainska flyktinggruppen.
– Det har varit ganska otydlighet kring vad som egentligen gäller. Vi har ägnat mycket tid med kommunerna åt att bena ut regelverket. För kommunerna är det jätteviktigt att förstå vad som gäller och hur många som kommer, bland annat för att kunna planera för bostäder och skolplatser, säger hon.
Tanya Lukianchuk trodde alltså inte att hon skulle vara i Uppsala så länge som det blev, snart tre år. Hon uttrycker stor tacksamhet över hur det svenska samhället ställt upp.
Tanya Lukianchuk hade vänner i Sverige som hade sagt att hon fick komma hit om något skulle hända, men hon trodde aldrig att hon skulle behöva göra det.
Men på tre år har reglerna hunnits ändras flera gånger. Och för varje gång blir den där svenska myndighetslabyrinten lite snårigare, säger hon.
– Ibland känns det som att regeringen bara resonerar: "Okej, ukrainarna kommer att vara här tillfälligt – vi kör på det här tills vi kommer på något bättre".